Goda gärningar

Att göra goda gärningar tror jag påverkar oss mer än vi tänker på. Det infinner sig ett välbefinnande som påverkar vårt allmäntillstånd.

Såg ett inslag att man kan göra avdrag på skatten om man ger en gåva till en organisation. Såg på Erikshjälpens hemsida följande intressanta information: Varför 266 kr?
Din gåva är avdragsgill. Det betyder att du kan ge mer, utan att det kostar dig mer. I stället för att ge 200 kr kan du ge t.ex 266 kr – och få tillbaka mellanskillnaden på skatten!
En sådan god gärning får ju många bottnar. Man ger en gåva som hjälper ett barn. Samtidigt får du tillbaka på skatten. Så det blir ju på något sett en vinst att göra en god gärning.

Samtidigt tänker jag mig att en god gärning mer handlar om att inte sätta sin egen vinst före. Att göra goda gärningar handlar mer om mottagaren än givaren. Att få göra något för någon. Att både planerat eller spontant göra något för någon utan att förvänta sig något tillbaka. Inte ens med någon baktanke att göra en egen vinning.

Kanske Puh . ”Spontant. Det är att göra en god gärning utan att tänka på att det är en god gärning” Det liksom bara blir.

När vi ser utöver vår värld ser vi ett stort behov av goda gärningar. Inte bara vid tsunami, jordbävningar eller något liknande hemskt. Vår värld är i desperat behov av goda gärningar. Tänk på Syrien, Somalia, Ukraina, Nordkorea och många fler platser. Det är platser långt bort men det finns också troligen nära dig också. Kanske rent av grannen. En god gärning kan vara att hjälpa rent praktiskt eller att ge något av dom pengar man har.

En god gärningar kan vara avgörande. Göra total skillnad i en, för någon, hopplös situation.

Och mitt i allt detta mår vi så mycket bättre att lämna vårt introverta egocentriska till att vidga vyn. Det händer något med oss. Och vet du, alla kan vi göra lite som betyder så mycket. Inte för att döva ett dåligt samvete utan för att dela glädjen i att förändra en situation.

Det är saligare att ge än att få. Testa så får du se.

Söndagstankar – ”Kan själv”

20140323-182656.jpg

”Kan själv” är nog en fras vi alla har använt någon gång. Kanske rent av ganska många gånger. När vi var små var det med en ganska stor övertygelse att vi kunde det mesta. Hur många gånger det än var då vi inte klarade det förändrade det inte vår övertygelse. Vi kunde det själva ändå.

Och trots att vi vuxit upp och blivit mer förståndiga handlar vi likadant. Och det ligger nog i tidsandan att vi skall klara upp det själva.

Det finns ändå en befrielse i att veta och inse att det finns visdom att inhämta när ens egen är bristfällig.

Bibeln säger att den som brister i vishet skall utbedja sig vishet. Alltså att be Gud att utrusta med vishet. Nu kanske det inte innebär att vi kan hoppa över skolan. Det finns en vishet vi inte kan ta oss själva. En vishet vi får vid ett speciellt tillfälle där ingen kan tillföra något i egen kraft.

Vi har en Gud som är intresserad av att ge sig vishet. Han vill ge dig råd där du står rådvill. Han vill visa dig vägen i livet. Inte nog med det. Han vill låta sin blick vila på dig och följa dig genom livet.

Nyckeln till detta har du i din egen hand. Det handlar om att be Honom om att detta skall ske. Att göra sig disponibel för Hans medverkan i livet. Kanske det kostar på att erkänna sitt brist och sitt beroende. Men det är det värt.

Sug på denna vers några dagar. Öppna ditt sinne för vad detta kan innebära i ditt liv.

Sommartider hej hej

Sommartider, hej hej, sommartider
Ge mig din hunger, ge mig din hand
Ge mig allt du vill och allt du kan

Sommartider, hej hej, sommartider
Jag känner det är nånting på gång

Gyllene tiders slagdänga som påminner om forna skolavslutningar i juni.

Bara så där inför natten som kommer…….

Det är lite svårt att förstå att vi redan är på gång mot sommar men ack så välkommet.

I natt förlorar vi en timme men vinner en hel sommar, typ. Känns ju inte helt fel ända fram till nästa aprilrruskoväder med snö och minusgrader.

Men denna dag, då njuter vi av vackert väder. Räfsa lite i trädgården. Och samtidigt lite återhämtning. I morgon är det en annan dag. Då tidsomställningen påminner om att det är något bra på gång. Trots att tröttheten säger……. ”Sova lite till, snälla…..”

Sommartider, hej hej, sommartider
Ge mig din hunger, ge mig din hand
Ge mig allt du vill och allt du kan

20140329-100316.jpg

”Nu sträcker vi upp det”

På en av dom arbetsplatser jag haft förmånen att arbeta på hade vi ett utryck min gode kollega myntade. ”Nu sträcker vi upp det” sa han då och då. Det fanns en anledning varför han sa så. Det var när vi började slarva från den ordningen vi bestämt oss att hålla oss till. Tex slarvade med att ställa våra kaffemuggar lite varstans utom i köket. Det var inte menat som kritik utan mer en påminnelse om att komma tillbaka till den ordning vi börjat tulla på.

Vi hade också underställt oss att tillåta varandra att påminna om just denna ordning. Att vi skulle inte bli arga på varandra utan tacka för uppmuntran att få ordning igen. Det gjorde att vi kunde komma ifrån det tjuriga i att hålla ordning.

Kanske kan vi föra in det på vårt eget liv. Att när vi börjar tappa den ordning vi bestämt oss för att ha vet vi vad vi gör. Vi säger till oss själva ”nu sträcker jag upp detta” så kan man ta nya tag och gå vidare. Vi lägger oss inte ner i ett misslyckande utan låter ”misslyckandet” vändas till något positiv. Utan att det gör oss förlamade.

I din tro på Gud kan du tillåta vår Herre att faktiskt säga till dig samma sak. Du tillåter dig att bli korrigerad. Inte bara i trosläran utan också i livets olika frestelser. Jag tror att vi behöver den hjälpen både du och jag.

Inte vet jag vad du har att kämpa med men jag vet min kamp. Vad gott det är att be om den hjälpen.

Så varför inte…..
”Nu sträcker vi upp det”

Bakslagen – något positivt

När man haft en period av vår i luften känns det inget roligt att vakna och inse att det snöar. I onsdags när jag kom ner i köket för att sätta på morgonkaffet ser jag stora snöflingor sakta dala ner mot marken. Det var ju inte det jag önskade mig precis. Det är ju vårens tid nu.

Visst, mars månad så det är inget annat att vänta.

Men kanske är det just alla dessa bakslag i vädret som gör att man välkomnar våren ännu mer. Snön hinner ju faktiskt knappast ner förrän den är borta. Så bakslag kanske inte är så farligt.

Till detta var det butiksdag. En dag som denna blir ingen bra dag rent kundmässigt och dagskassan blir ofta medioker. Så var det också i stort sett.
Kändes lite glest. Inte det tempo man vill ha. Så när vi skulle summera dagen inser vi att resultatet för dagen var riktigt bra. Inte så farligt med ett bakslag i vädret. Det funkade ju trots ett dåligt väder.

Kanske är det inte så dumt med bakslag. Dom gör oss ödmjuka. Allt kan inte gå på räls. Vi lär oss att inte ta något för givet. Bakslagen kanske gör att vi uppskattar framgångarna desto mer. Kanske gör bakslagen att skärpan vässas lite till. Vi liksom skärper till det.

Så gräv inte ner dig när bakslaget är ett faktum. Det har nog något gott med sig i slutändan fast du inte ser det just då. Det finns stora förutsättningar att vi lärt oss något i det. Varför inte försöka söka det positiva i det? Bakslag – kan vara något positivt.

Deklarera

Så är det gjort. Deklarationen är gjord.

På ett sätt var det roligare förr. Då fick man jobba mer med den. Skulle fyllas i både här och där. Pappret fick man skriva på med en bläckpenna. Visst kan man få göra det nu med men det behövs inte. Sen var det att beräkna om man fick tillbaka eller blev tvungen att betala in mer.

Nu är det annorlunda. Man kan tom bara skicka ett sms så är det klart. I år gjorde jag det via datorn. När jag hade fyllt i mina avdrag så räknade Skatteverkets webbsida ut om jag fick återbäring eller inte. Vilken service.

Inte lika roligt som förr men helt okej.

Man kan ju fundera på om det ibland är nödvändigt att vi skall lämna in deklarationen. Allt är ju i princip redan ifyllt. Staten har i det närmaste full koll. Borde ju nästan heta att ”på heder o samvete har vi sänt dig detta underlag till beskattning.”

Somliga menar att vi betalar för mycket skatt. Jag för min del är tacksam för att den finns. Som tex, jag har opererat axlarna tre gånger, opererat ett knä samt tagit bort blindtarmen. Skulle tro att den landstingsskatt jag betalat genom åren inte räckt till allt detta. I andra länder får man betala dyrt för detta. I andra länder kan man inte ens få hjälp med detta. Betänker vi att det är många i vårt land med mycket mer komplicerade sjukdomsbekymmer än vad jag har så blir i alla fall jag tacksam för att vi betalar skatt.

Så när du tycker att det försvinner för mycket pengar i skatt kan du reflektera över hur bra vi har det i vårt land.

Liv i det till synes döda

Det är något speciellt att räfsa gräsmattan på våren. Snön har tryckt ihop gräset. Löven ligger packade och ser allmänt gråa ut. Så börjar man räfsa. Det torra gräset och löven samlad i högar. Det ser inte så mycket ut men det brukar bli rätt ansenlig högar. Trots att man räfsat i höstas. Det är ju inte det torra som är det häftiga.

När man räfsar så ser man hur mycket liv det finns längst ner i gräsmattan. Mitt i det gråa finns det nytt liv som kommer. Det är lökar, nytt grönt gräs. Det som såg så dött ut har massa nytt liv.

Våren är något speciellt. Visst finns det något vackert över alla vår årstider. Men våren står för något extra. Nyskapande. Något väcks till liv. Det är början på en underbar period. Tid för tid så börjar det grönska. Lökar kommer, blad börjar växa fram på buskar och träd. Sen kommer blomster och det börjar surra överallt. När man upptäcker en till synes död gren är mjuk och skjuter nya skott blir man bara så glad.

Samtidigt så händer något i oss människor. Vi börjar liksom vakna till liv vi också. Helt plötsligt börjar vi hitta tillbaka till samtalet med grannarna. Från det att ha kurat inne vid brasan och levande ljus så kommer vi fram ur vårt ”björnide”. Kanske har vi sovit lite fler timmar varje natt. Nu vaknar vi tidigt av fågelsången. Samtalen över staketet, vid postlådan börjar fart igen. Det är något speciellt över våren. Första kaffekoppen på altanen eller balkongen blir en speciell stund.

Inte nog att man hittar livet i gräsmattan. Man börjar inse att man har behov att få liv i kroppen också. Inser att lövräfsarmusklerna får sig en törn. Folket börjar flåsa runt i träningsskorna. (Allt för att komma i form inför badsäsongen. )

Så det är inte så dumt med att räfsa löv. Det väcker liv i det mesta.

Skämt åt sidå. Det är verkligen så gott att se hur mycket liv det redan finns i det som till synes ser så dött ut. Kanske kan det hjälpa oss att inte döma ut det vi tycker verkar se dött ut i livet. Där du minst anar är det liv under utan. Kanske det inte tar utryck som du anser att det skall göra. Men det finns liv. Både i det fysiska och andliga livet. För att det skall ha liv måste det inte alltid ta utryck som du förväntar det. Liv kan vara lågmält stilla. Likafullt kraftfullt liv som ger meningsfullhet. Lika fullt kan det vara att stå och hoppa och ropa ut sin inre glädje.

Så döm inte ut något utifrån hur det verkar se ut. Sök först hur det ser ut på insidan innan du dömer ut någon.

Retro-tisdag

I förra veckan fick vi in massa kläder från en äldre dam till vår butik, Erikshjälpen i Örebro. Att dom var retro var ingen tvekan om. Kläder i ett fantastiskt skick. Kvalitén var hög. Kläder som i princip såg oanvända ut. När man ser denna mängd kläder inser man att det är i en second hand-butik man verkligen kan göra fynd. Visst finns det en glädje att få gå och köpa nya fina kläder. Dessa kläder var inte långt ifrån denna känsla. Så gamla men ändå så inne att ha.

När jag skriver denna blogg är jag nyligen hemkommen från lördagens butiksdag. Maten är intagen (hann aldrig få så lugnt att jag hann med matlådan) och trött sitter jag och summerar dagen. Det var en dag där väldigt många kom till butiken. Vi hade rekord i vårt café , igen. Ska skriva mer om det en annan gång. Det är verkligen möjligt att göra fynd med återanvända saker. Denna dag var en av dom bästa detta år. Man reflekterar över hur många det är som hittar till en second hand. Förr var det nog lite svårare att gå och handla på en second hand. Idag går ”alla” dit. Har inget att göra med lönekuvert eller något annat. Man gör verkligen vinster. Nästa tisdag skall jag se vad det kan kosta att handla det man behöver till en lägenhet för en person.

Visste du att den stickade tröja, 100% bomull, du har hemma behöver massa vatten för att bli en tröja? Det går åt 5000 liter vatten att färdigställa den. Då skall man veta att bomullen växer ofta på platser där vatten är en bristvara. Till det använder man massa kemikalier. Närmare bestämt 1 kg. Det släpps ut 11,5 kg koldioxid också. Om man då skulle slänga den och elda upp den känns det ganska onödigt. Genom att du köper dig en tröja på secondhand tillför du inge nya kemikalier. Dom som fanns är redan urtvättade. Och fler behöver vi inte utsätta jorden för. Du spar samtidigt en stor mängd vatten. Då räcker vattnet till dom som så väl behöver det. (Kanske du har flera tröjor som jag. Det är ju vara att vi börjar beräkna vad det innebär)

Så skulle vi kunna räkna upp plagg efter plagg. I ljuset av den gamla damens kläder finns det möjlighet att hitta bra kläder som du kan använda länge till.

För några år sedan jobbade jag på re:form i Örebro. Där fanns en liten second hand. En lördag bjöd vi in en ung tjej som satt och gjorde om en klänning för att passa bättre. Man kan ju undra om man kan hitta kläder just i sin egen storlek. Det finns ju oftast bara ett unikt plagg av en klänning tex. Varför inte sy om den man hittar? Möjligheter finns det. Oftast är materialet i så god kvalitet att resultatet kan bli som nytt. Det är väl bara fantasin och handlaget som kan hindra.

Att tänka efter först….

Att tänka efter först kan för omgivningen vara frustrerande. Analytikern kan vara en ganska besvärlig person för somliga. Därför kan det ibland bli lite knepigt när den som vill skjuta från höften måste bromsa för den som ser beslutet i ett längre perspektiv. Ofta behöver den som vill skjuta från höften inte ta ansvar för hur det kan bli sedan. För den räcker nuet. Strunt samma om det får negativa konsekvenser längre fram. Å andra sidan kan den som vill försöka se vad följderna blir längre bort, missa en snabb vinst just nu.

Egentligen är beslut ett ganska viktigt moment. Det får ju avgörande konsekvens. I det närmaste perspektivet men också i det långa. Det vi gör nu kommer vi att få leva med för en längre tid. Kanske tom resten av livet.

Därför har veckans puh-citat en (för mig) en ganska bra hållning. ”Om man tänker efter en stund kan det hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut”

Kanske skulle världen se lite bättre ut om det fanns lite mer av att Tänka Efter Först. Kommer det i fel ordning kan det bli ödesdigra misstag. Hur skulle det sett ut om Putin gjort det i Krim-krisen? Nordkoreas ledare skulle säkert ha fattat bättre beslut. Du kan säkert räkna upp många fler exempel. Om vi tänker efter själva har vi nog egna tillfällen vi skulle vilja ha ogjorda. Kunnat backa bandet och göra om.

Faktiskt kan ju dom tillfällen då det gick lite fel bli vändningen för nästa beslut vi skall göra. Att vi blir mer noggrann och tänker efter först.

Ge tänket möjlighet att få tänka färdigt. Då kan det hända att du kommer fram till ett mycket viktigt beslut.

.