Igår hände det. Det jag trodde skulle dröja till typ i höst
Jag var på en gudstjänst live igen
[ I . R . L ]

Det var en friluftsgudstjänst i Korsberga. Vi höll oss inom reglerna med Max 50 samlade.
Tänk glädjen. Den var så go. Visst är det bra med webbgudstjänst. Kan man inte lösa det på annat sätt så är det okej.
Men å vad jag har saknat detta.
Att göra det på riktigt är helt enkelt det bästa. Det är så mycket vi behöver göra på riktigt. Inte halvdant. Inte på låtsas. Utan verkligen på riktigt. Eller som en viss person brukar säga för att verkligen stryka under att det är verkligen på riktigt:
”Det är på riktigt riktigt!”
Att göra det på riktigt riktigt är att göra det till 100%. Helt närvarande. Inte där med kroppen men inte ändå. Utan verkligen på riktigt.
Är lite trött på det som sker halvhjärtat. Som att slösa bort viktig tid. Som att vara ögontjänare. Det ser liksom bra ut men ändå inte engagerad på djupet. Lite teater typ.
Det känns mer genuint när det blir helhjärtat på riktigt. Då engagerar det.
Så, låt oss göra det vi gör på riktigt. Annars kan vi lika gärna överväga om vi inte skulle avstå.