Idag har vi många sociala medier. Facebook Twitter och andra kanaler till en gemenskap över gränser. För mig har tex FB blivit en kontaktlänk till att återigen knyta kontakt med vänner från förr. Det är väl då detta media är som bäst.
Vad jag mer och mer lägger märke till är att man, utan eftertanke, kan utrycka sig hur som helst på en annans bekostnad. Det finns liksom ingen återhållsamhet. Man vräker ur sig ord och tillmäten som man högst troligt aldrig skulle säga öga mot öga. Har man ”fel” åsikt och vågar säga den verkar det vara fritt fram. Påhopp och fula ord kan hagla.
Troligen är det för att det är ett snabbt media som gör att vi skriver först och tänker sen. Sen eldar man upp varandra till fler och fler fräckheter.
Självklart är det så att sticker man ut hakan och har en åsikt får man vara beredd på att få mothugg. Absolut. Man till vilken gräns? Och med vilken rätt har du och jag rätten att förlöjliga en annans åsikt och tanke. Med vilken rätt kan vi hoppa på med hån?
Förra veckan stack jag ut hakan och hade en åsikt i ett sammanhang där det tydligen inte var okej att utrycka en annan åsikt och hållning. Om jag sakligt hade fått mothugg med ett respektfullt samtal hade det varit okej. Men att bli kallad för både det ena å det andra och bli hånad är inte okej. Det är respektlöst. Det gör mig bekymrad.
Jag tänker inte sluta att ha en åsikt där det är obekvämt. Men det är märkligt när vuxna människor inte kan ha en samtalsnivå som anstår vuxna människor.
Det skrivna ordet uppfattas utan nyanser. Det skrivna ordet är rakt och allt för ofta okänsligt. Har man inte respekt för det borde man tänka en gång till innan man skriver något.
Nästa gång gör man någon illa, så illa att denna någon aldrig reser sig mer. Var rädd om din kanal på FB. Låt den inte missbrukas till att såra andra.
Jag klarar mig bra. Blir bara förundrad att nätets frispråkighet är allt för ofta på gränsen till både förtal och annat och somliga tycker det är okej. Jag tycker inte det är okej.
Pedher´s blogg 