För massa år sedan nu var alltid måndagar lediga dagar. Söndagskvällarna var sköna avslappnande timmar då jag visste att nästa dag betydde en dag av vila och återhämtning.
Nu är det inte så av förklarliga skäl. Måndagar beydet alltid jobbardag. Precis som för många många andra.
Fast en måndag i månaden har jag numera ledigt. Måndagen efter jag haft jobbarlördag.
Igår inföll något av den gamla goda känslan. Att veta att morgondagen innebar att jag inte behövde stressa upp. När en sådan morgon finns efter en natts sömn är det en speciell känsla. Känsla av frihet.
Okej, det är tvättstuga som gäller på morgonen. Denna gång är det inte så mycket så morgonen kan få komma igång lite senare än annars. Det är ju inte så dumt.
Måndagsfeeling är att få ta dagen som den kommer. Att å ena sidan göra lite av det man måste och mycket av att bara vara. Om vädret är inte alls för dålig kan det bli en promenad. Annars är det nog dags att damma av träningscykeln igen.
En sådan dag kan en oplanerad lunchgemenskap funka. Men det kruxiga är ju att dom flesta jobbar ju.
Måndagsfeeling skapar något mitt i ledigheten. Den buffrar energi. Det kan man behöva när hösten tränger sig på.
Måndagsfeeling är en skön feeling. Det är då tänket hinner i fatt. Eller var det tvärs om? Då kroppen hinner i fatt tänket. Så är det nog. Det är så lätt att tänket drar iväg och kroppen jagar efter. Inte konstigt att man blir trött.
Jag tänker mig att man ibland kan behöva lära sig att koppla av och koppla bort. Att känna att man liksom hamnar en bit bort från det vanliga även om man lever ganska när det hela tiden. Alltså att hitta konsten att snabbt koppla bort tex jobbet för att kunna låta jobbtänket vila. Jag har den stora förmånen att jobba på ett ställe där jag har goda medarbetare som gör det så bra. Då är det lättare att koppla av.
Så denna dag har jag Måndagsfeeling. En feeling värd att levas. En feeling värd att sträva efter en dag då och då. Hitta din feeling och njut. Det händer något gott med oss då. Troligen trivs omvärlden bättre med oss då också.
Pedher´s blogg 