Jag försöker alltid att ha en positiv inställning och tro på möjligheter. Skulle jag mot förmodan lyckas sämre med det så försöker jag ta mig i kragen och ändra mig. Jag försöker intala mig att det är inte omöjligt utan att allting är möjligt. Något av det jag för en tid sedan skrev om min förhållning på jobbet. Att tror du så tror jag med dig.
Men det finns en sak jag tycker mindre bra om. Och det är att gå till tandläkaren.
När jag var liten så hade jag nog fler hål i tänderna än genomsnittsbarnet. När jag skulle gå till tandläkaren var det inte sen bästa dagen i mitt liv. Skulle man hålla sig till sanningen så var det nog den värsta dagen.
Min tandläkare hade nog bestämt sig för att barn, dom kan man plåga så mycket som möjligt. Han ville inte bedöva. Undrar om han trodde att barn inte kunde känna smärta. För trodde vi ju att barnen inte hade känslor. Han var hårdhänt och det gjorde så ont. Jag minns att jag grät varje gång.
Det känslan satt i långt upp i åren. Att gå till tandläkaren var minst sagt en pina.
En dag i övre tonåren mötte jag en tandläkare som kunde borra utan att det knappt kändes. Han liksom bara borrade så mycket det just behövdes och med lätt hand. På något sätt har han omvänt mig. Så flyttade jag. Det var dags att gå till tandläkaren igen. Usch vad trist men vilket flyt jag hade. Tandläkaren hade också flyttat, till samma samhälle.
Sen några år har jag haft en ny tandläkare. Han har varit minst lika underbar. Jag har tyckt att det har varit ganska okej att gå till honom. Så blir han sjukskriven och jag får en ny, denna gång en kvinna. Då väcktes dom gamla ”att-jag-tycker-inte-om-att-gå-till-tandläkaren”-känslorna. Hennes handlag var långt ifrån ömsint. Då är det inte så roligt att gå till tandläkaren. ”Men du är ju gammal nu Pedher, skärp dig, så farligt är det väl inte”, kanske du tänker. Nä, säkert inte men jag gillar det inte.
Igår var det dags igen. Samtidigt som jag hade service på bilen gjorde jag service på tänderna. Man är ju praktisk.
Hur gick det då?
Det gick hur bra som helst. Om man nu ser till hur det kändes. Bytte tom fyllning utan bedövning (😊). Men det blir mer att göra. Men jag gick därifrån med lättare steg. Både i sinnet och med tanke på plånboken.
Jag tycker dock fortfarande mindre bra om tandläkarbesök för nästa gång blir det bra mycket dyrare än dessa 2500 kr det kostade denna gång.
Pedher´s blogg 