
När man går in i sommartiden väcker det känslor. Inte kanske att vi trott att sommaren skulle komma denna helg när vi ställde om klockan. Men det väckte en längtan.
En längtan väcks till sommarkvällar. promenader vid porlande vatten. Grillkvällar. Att inte glömma – jordgubbar och glass.
Det är som att sommartidens ingång väcker känslor av denna vackra tid som kommer så småningom.
Känslor är rätt intressant. Vart kommer dom ifrån? Vart skapas dom inom oss? Hur sipprar dom fram? Varför händer dom? Känslor är rätt intressant fenomen.
Nu finns det säkert någon som kan förklara det med hormoner och andra saker i vårt inre system som påverkar detta. Men hur kom det till i så fall? Varför blir det som det blir?
Känslor kan verkligen spela oss spratt. Dom kan lura oss rätt bra. Men dom kan också vara alldeles underbara. Känslor kan också bara vara en tro att det är något men när det väl blir så visade sig att det inte stämde. Det var bara en känsla. Inte mer än så. Men somliga kan gå på en känsla. Man bara känner att det borde vara så så går man och det visar sig stämma och fungera.
Det gör att känslor är rätt svåra att hantera. Ska man ta dom på allvar? Kan man leva ut dom och korrigera dom efter hand? Ja kanske eller så går det inte.
Läste om känslor nyligen:
Känslorna kommer och går, ändras utifrån vad som händer omkring oss och utifrån hur vi tänker och reagerar på det
Så en känsla kan lätt ändras på grund av yttre påverkan. Så just , det känslor , är inte lätt.
Att tro är mycket djupare än en känsla. Den vilar i Gud mer än i vårt känsloliv. Om vår tro bärs upp av hur vi känner blir den helt omöjlig. För då kan tron finns där ena dagen och nästa inte alls. Tron är inte ”om jag känner för det”. Tron vilar på en Gud som står över känslorna. Men som gärna ger oss en god känsla i relationen med honom. Tron finns där hur vi än känner. Men känslolivet kan lura oss att tron inte fungerar och att Gud är långt borta. Vilket är så fel. Gud är alltid där. Tron fungerar alltid. Omljudet av att det är Gud som är Gud. Men när vi börjar blanda in vår egen kraft , vårt eget förstånd , så blir tron mer av känsla.
Kanske skulle vår bön idag vara att Gud skulle hjälpa oss med vårt känsloliv. Så att det blev fyllt av Guds frid och kärlek. Att det fick rätt proportioner i livet.
Idag ber vi för riksdagsman Maj Karlsson (V)