Vi är stressade på olika sätt. Ibland mer. Ibland mindre. Somliga mår dåligt i stressen. Andra ser det som medlet till effektivitet.
Jag tror att stress leder inte till något bra på sikt.
Min körledare uppmanar oss till att tömma våra lungor så mycket det bara går. När man gör det är det enkelt att fylla dom igen. Troligen är den övningen bra på många sätt. Inte minst att man får ut gammal luft.
Jag tänker att det kanske är likadant med stressen. Det är bra att andas ut den så mycket det bara går.
Min tes är:
Att andas ut stressen och andas in Guds frid.
Det tror jag ger en inre harmoni. Ett lugn som gör oss gott.
Så kanske dagens övning är att låta stressen andas ut så den försvinner helt. Och i inandningen be Gud om hans frid och harmoni.
Kanske denna vers kan få ge dig ett lugn du behöver:
Joh 14:27
Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.