Igår inträffade det första dygnet av polarnatt. Då solen inte orkar gå upp över horisonten. Ett fenomen en del som bor långt från Sverige har svårt att förstå.
Det kan inte vara roligt att ha det så mörkt under så lång tid. Tycker det räcker klart med det mörker vi har. Nu bor jag ju lite mer söder ut. Det borde bli något ljusare tänker jag.
Men om 20 dagar vänder det. Då blir det ljusare för varje dygn. Inte illa tycker jag.
Det kan vara skönt att påminna sig om det. Detta mörker har lätt att sänka vårt inre till att bli lite lågt och kanske tom lite ”mörkt”. Vi behöver då göra vad vi kan att ljusa upp vårt inre. Endel kanske gör det genom ljusterapi. Andra hittar på något annat sätt. Jag tror att vi behöver bestämma oss för att skapa ljus runt omkring oss. Bestämma oss för att ta vara på det goda och ljusa. Påverka oss själva med ljusa tankar och intryck.
Kanske det ändå kan lyfta oss i sinnet att veta att snart vänder det.
Mycket ligger det nog på vår egen inställning. I mångt och mycket påverkar det vårt sätt att hantera våra situationer, omvärld och omständigheter.
Så kanske ska vi bestämma oss för att själva vara solstrålen vi behöver mitt i det mörker vi just nu lever i….