”Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.”Lukasevangeliet 4:18-19 SFB15
Denna text som vi läser i kyrkorna idag är mer aktuell än någonsin. Det vi upplever just nu över vår värld är i stort behov av ett nådens år.
När du funderar närmare på ordet nåd har det lilla ord på tre bokstäver så många djup. Ordet talar om förlåtelse och välsignelse. Men också om benådning, amnesti och efterskänka straff. I ordet ligger även förbarmande och välvilja. I detta lilla ord finns också en ton av att kapitulera och be om nåd och förlåtelse.
Både du och jag är mer eller mindre i behov av allt detta. Handen på hjärtat, är det inte så? Hela vår värld är i behov av det.
Den flyktingström krigen medför behöver ha nåd över sig. I våra relationer behövs nåden minst lika mycket. Inför dom eviga frågorna om vad som sker efter det vi kallar död behöver nåd. Vi själva behöver vara bärare av nåd för vi själva är i så stort behov av nåd. Skall vi kunna få nåd när vi behöver det behöver vi nog först visa nåd mot andra.
Den tid som ligger framför behöver vara mer av nåd än fördömelse. Den tid som ligger fram behöver ha mer av inkluderande än frånstötande. Den tid som ligger framför behöver ha mer av vänskap än fiendska. Den tid som ligger framför behöver ha mer av att se än att blunda. Den tid som ligger framför behöver ha mer av nåd än dom.
En bön du kanske vill dela med mig:
”Herre, förlåt mig det jag gjort fel. Hjälp mig att förlåta det andra gjort mig fel. Jag behöver din nåd varje dag, Herre, hjälp mig att i min tur vara bärare av nåden. Gud, ge vår värld nåd. Låt oss börja leva i den nåden. Amen.”
Pedher´s blogg 