Att sjunga in julen….

När man närmar sig jul kan det hända att i vissa kyrkor sjunger man in julen. Jag tror det betyder att man får börja sjunga dom riktiga julsångerna. Att man nu förbereder sig för julhelgen.

Den tiden är speciell. Det har nog alltid julen varit. Den har en annan betoning numera än när jag var liten. Så är det nog med åren. Förr var klapparna viktigast. Sen blir gemenskapen viktigare.

Jag har tillsammans med en grupp redan börjat sjunga in julen. Vi övar julsånger inför klingande julkortet i vår kyrka.

För varje kväll kommer julen lite närmare. Själva huvudorsaken till julen växer fram mer och mer.

Kanske det just är det som är att sjunga in julen. Att ton för ton, takt efter takt, komma närmare själva kärnan i julen. Att sång efter sång inse glädjen i vad som verkligen ligger bakom julen.

Det är kanske först då, efter att sjungit samma sånger ett tag, inser djupet i det. Vi börjar fatta själva poängen.

För det vackraste med julen är att Jesus kom till dig. För din skull. För din situation. Helt enkelt för att han älskade dig så mycket. För varje jul vill han påminna dig om det ännu en gång. Och för att du ska förstå djupet i det vill han väcka sångerna till liv ännu en gång. För att du ska sjunga in julen på ett nytt och levande sätt.

Så varför inte bestämma dig redan nu. Att detta år skall du vara mer närvarande i själva orsaken till julen. Inte i första hand i maten. Inte heller i julklapparna. Utan i själva huvudpersonen.

Är det för tidigt för det? Det tycker inte jag. Vi håller ju redan nu att sjunga in julen. Så att vi färdigövade inför konserterna. Och varför skulle vi inte kunna vara ”färdigövade” inför julen så att vi kan slappna av och vara ta emot budskapet om att en frälsare är född åt oss……

Så sjung du in julen redan nu….

Med doft av….

När jag tvättar min kläder så använder jag sköljmedel. Ingen direkt överväldigande nyhet precis. Nä, det gör vi nog alla för det mesta. Vi gör det för att våra kläder ska må bra och dofta gott.

Alla doftar vi något. Inte så roligt när vi doftar mindre gott. Då bör vi nog fundera lite på att göra något åt det. Men vi doftar alltid något.

Jag kan när som helst framkalla doften av min mormor. Hon doftade på ett speciellt sätt. Du har säkert dofter som är förknippade med goda minnen. (Dom dåliga minnen av doft kan vi väl bara glömma för ett tag). Minnen som blir extra levande när doften finns där.

Vad vill vi dofta förutom sköljmedel då?

Välbehag – att vi har en tillfredsställelse över oss. En ljuvlighet som smittar av sig.

Trovärdighet – att folk får förtroende för oss Man kan lita på oss.

Omsorg – att vi ser till andras bästa. Möter varandra med respekt och kärlek.

Trygghet – att folk i vår närhet känner sig trygga. Inte behöver vara oroliga för att det ska bli jobbigt och obehagligt. Att man kan komma när oron tränger sig på.

Gott – jag tänker inte först på god doft efter en dusch. Utan mer på att det känns gott att vara med någon.

Trivsamhet – att det är så trivsamhet (och ‘rart’ som jag brukar säga) att vara med en person. Man liksom trivs ihop. Man kan vara sig själv.

Jag tror att vi kan välja vad vi doftar. Lika sant att vi väljer doftar i sköljmedel och parfymer. Vi kan försöka leva på ett sådant sätt att det skapar väldoft från oss.

För den doft vi doftar dröjer sig kvar i luften efter oss. Det blir det minne av oss som lever kvar när vi lämnat gemenskapen. Visst kommer alla dofter förr eller senare lämna rummet. Men i minnet kan dom leva kvar länge.

Så vad vill vi dofta?

Ps Har letat så länge efter Grummes sköljmedel. Igår hittade jag det. Närmare än jag trodde. I en affär inte alls långt från där jag bor. Ibland letar man onödigt långt bort. Ds

Det lilla som blir så mycket

Har du tänkt på att lite kan bli så mycket? Att en liten insats som just i nuet kan kännas som ynklig kan i den större bilden bli så mycket.

I helgen hade jag förmånen att dela lite omkring vad erikshjälpen är och det erikshjälpen gör ut över vår värld.

Då berättade jag bla om att man kan bli en Månadsgivare. För varje månad kan man tex ge 100kr. Inte speciellt mycket men kan i sig räcka ganska långt. Om man är 100 personen som ger detta blir det 10000kr varje månad. Under ett år blir det 120000 kronor (!) Under 10 år har man då varit med och gett 1,2 miljoner kronor. Lite blir alltså väldigt mycket. Men det har du ju redan förstått. Vill du kan du vara med.

Men har du tänkt på att din insats vad det nu än är betyder väldigt mycket? Det är så lätt att vi slår ifrån oss. ”Inte betyder det så mycket vad jag gör…”. ”Inte ska jag…”. ”Inte ska väl jag komma här och komma…”.

Du kan göra den avgörande skillnad för någon. Tillsamman med många blir det såååååå mycket.

Lägg din insats tillsammans med någon annan och det betyder mycket.

Uppvärdera det du gör. Tro på att det betyder något. För det gör det.

Att tala om något som berör

Det är rätt märkligt vad ett samtalsämne kan beröra. På många sätt. Det kan väcka glädje. Det kan väcka avsky.

Vissa samtal kan ge sådan mersmak att man inte vill avsluta det. Andra samtal kan få oss att måla illa.

Vissa dagar får kah förmånen att berätta för tex volontärer om erikshjälpen och dess grundare Erik Nilsson. Det gjorde och vad det har utvecklats till. Sådana gånger kan jag vara lite seg efter en lång arbetsdag. Men det händer något extra då. Krafter kommer tillbaka. För den berättelsen andas så mycket gott.

Vad för samtal har du? Är det samtal som ger energi eller är dom energislukare? Är samtalet fruktsamt? Leder det till något gott?

Tänk vad ett samtal kan beröra. En berättelse som kan få känslorna att flöda. Där man kan le eller skratta eller gråta.

Även samtalet över en chatt. Där man skriver till varandra. Och så skrivs det något och man känner hur leendet finns där. Den som ser det vet inte varför. Det är nästan så att leendet får en touch av att man rodnar lätt. Så mår man lite extra gott.

Jag skulle önska att dom samtal som gör ner och bara skadar skulle dö ut. Jag önskar och längtar efter att dom samtal som gör gott skulle bli fler. Att dom fick kraften att tränga undan alla negativa samtal.

Vi behöver mycket av det goda samtalet. Och visst är det så att det är du och jag som kan låta det blomma ut.

Sista dagen….

Sista dagen idag.

På sommartiden alltså.

Tänkte skriva att njut nu av sista sommardagen. Men det är ju långt ifrån sommar nu. Det har ju kommit snö på en del platser.

Sista dagen…

Det finns sådana dagar i våra liv. Dagar då vi bestämt att något tar slut. Tex en dålig vana som man vill bryta. Antar att jag inte är ensam att någon gång antagit ett nyårslöfte som innebär godisförbud.

Ibland behöver vi göra sådana beslut. Att avsluta en vana som inte är bra.

Vad har vi för vanor som skulle vara bra att bryta? Det måste inte vara ett nyårslöfte. Sådana beslut kam vi ta direkt när det är aktuellt.

För mig är det ju en sådana tid där jag bearbetar mig med sådana beslut.

Det som kan hjälpa oss att förändra är nog att se vart det leder. Att det finns en vinst längre fram.

Så vad är det som ska vara din sista dag idag?

Ps Glöm inte att ställa om klockan. Det kan vara en av dom sista gångerna du kommer att behöva byta mellan sommartid och normaltid. Ds

Vart leder vägen?

Vart leder vägen vi har slagit in på?

Vad kommer resultat bli av dom beslut man tar?

Ibland är besluten inte dom man tror man tar. Tänker att man vill fatta ett beslut som man rent logiskt menar sig att man måste ta för att få ett resultat man vill ha. Men det är inte alltid rätt att tänka logiskt. Ibland måste man se på förhållanden, förutsättning, vad för krafter sätter man fart på, hur blir det verkliga resultatet osv…..

Ibland måste man tänka lite annorlunda. Våga ta beslut som inte riktigt går efter logiken. Utan tro på att man frigör kraft som i sin förlängning leder till det resultat som man strävar efter.

Det blir extra tydligt i en frivilligorganisation. Man behöver frigör krafter. Det frigör man genom att locka fram viljan att lägga axeln till. Den kraften frigörs när man får medvind. Tex genom att sälja bättre än förväntat i en butik som den jag jobbar i. Om man då lägger ribban för högt så får man svårt att lyckas. Om man så säljer bättre än tidigare men inte när budget blir det bara minus man ser. Så enkelt är det. Det leder ofta till att man tappar sugen och så ger man upp. Den spiralen leder till ännu mera minus.

Jag tror att man måste våga se vart vägen leder i sin förlängning. Blir det som man tror? Blicken i besluten måste se lite längre bort. Hur bygger vi för några år? Hur bygger du ditt liv för att hålla långsiktigt? Dom snabba vinsterna är oftast inte dom bästa över tid.

Så våga lyft blicken och se längre fram på vägen. Då gör vi dom bättre besluten.

Folk på vandring

På nyheterna ser jag ett folk som är på väg. Inte så få heller. Man menar att det är 7000 människor som är på en marsch. På väg till USA från bla Honduras. Det lär visst var två sådana stora grupper på väg. En otrolig vandring. Människor i olika åldrar.

Deras längtan verkar vara att komma ifrån fattigdom och otrygghet. Så drivs dom iväg av denna längtan. Eller är det rädsla?

Ett folk på väg. Under dom sista åren har vi sett mycket av folk som vill iväg till något bättre.

Tänker att det ligger djupt ner hos oss att vara på väg någonstans. Vi vill till något bättre. Det är grymt när denna drivkraft måste komma fram för krig och fattigdom blir för mycket för att överleva i.

Men på något sätt är vi alla på väg någonstans. Till något i framtiden som lockar. En drömbild. En längtan. Vi vill till något som kan göra vår situation bättre.

Om vi plockar fram den känslan så får vi kanske bättre förståelse för (om vi nu inte förstod det innan) alla dom som lämnar allt för en tilltro till en bättre framtid.

Jag bara undrar, när skall dessa vandringar ta slut? När ska enskilda kunna göra andra val istället för att överge sitt sammanhang och tro på en framtid i sitt eget land? När skall alla dessa båtfärder och folkvandringar sluta?

Vår värld går sönder mer och mer för varje steg dessa folk behöver ge sig ut på vandringen.