Söndagstankar – Tack Jesus!

IMG_0958.PNG

Jag kan komma på mig själva att jag går och säger Tack Jesus! Det bara kommer.

Om jag skulle analysera läget omkring det är det inte alltid jag uppfattar som att det finns något speciellt att tacka för. Alltså att det har hänt något bra just då som gör mig extra mycket tacksam. Det kan tom kännas att det är en grå dag med ibland lite tyngre tankar. Ändå kommer det Tack Jesus!

Det är som att det inom mig ropar det så att det liksom bara ploppar ut. När jag säger detta känns det så bra.

Det är något bra med denna tacksamhet. Det är som att mitt inre visar mig på att det finns något att tacka för. Tänker jag efter så finns det mycket att tacka för. Det innebär att varje gång dessa två ord kommer på mina läppar sammanfattar det allting som jag har anledning att tacka för. Som att dessa två små ord innefattade allting gott, allting positiv jag mött, all uppmuntran jag fått, allt ”bröd för dagen” som herrens bön uttrycker det, och ljuder ut i detta Tack.

Jag tror att det är bra att vi säger tack. Vi tar så föregivet. När jag åt lunch på en restaurang härom dagen sa jag tack för maten. Visst, jag hade betalt för den och i den kostnaden ingick allt. Laga maten, servera maten och diska efter mig. Så varför tacka? Jag hade ju betalt för den. Men det känns så gott att få tacka.

Att inte tacka är att ta för givet. Då finns det risk för att det smyger sig in lite otacksamhet i oss. Vi blir lite mer krävande och ”måsten” dyker upp.

Mottagaren av ditt enkla tack blir också tacksam. Ibland känns det som att man får ett tack för att man sa tack. Men det händer något med oss alla när vi säger tack. Börja med att vara noga med tacket. Det kommer att gör gott med dig.

Idag är det Tacksägelsedagen. Visst har du något att tacka för?

Kanske kan vi sammanfatta denna dag och alla andra dagar med ett enda stort Tack Jesus för allt!”