Läs med mig – Apostlagärningarna kapitel 2

Då kom ….. 2:2.  När Anden kom den första gången kom den med buller och bång. Det var inte bara så att lärjungarnas inre fylldes av Den Helige Ande. Hela rummet fylldes av denna atmosfär. Det blev en reaktion av det. Man började tala ett nytt språk. Jag tänker att Anden fyller oss på olika sätt. Med kraft, glädje och med något gott inom oss som påverkar oss. Ytterst sett verkar det som att tecknet för Andens dop är tungotalet med ett av gud givet språk. Menar inte att det måste vara så. Men det är något speciellt med detta. Det välsignar på ett så påtagligt sätt. När till och med tungan ”drabbas” verkar det ha berört hela kroppen.,

Jag har alltid Herren för ögonen….. 2:25. Fundera lite på den raden. Vad har vi för ögonen? Vad ligger närmast oss. Väl värt att fundera lite på. Vad är viktigt? När vi ser det tror jag att våra prioriteringar förändras lite.

Då skall ni….. 2:38. När vi blir frälsta och döpte skall vi få Anden som gåva. Någon gång ser vi att den gåvan kom direkt efter frälsningen också. Men dom hör ihop. Är du frälst och döpt sök då Andens gåva om du inte fått den. Den kommer berika ditt liv på ett fantastiskt sätt. 

De höll troget fast vid… 2:42. Återigen stryks det under om uthållighet. Trohet. Att vara delaktig. Det är som att apostlagärningarna vill påminna oss om vikten om den andliga gemenskapen. När vi gått igenom en Pandemi som åren 2020-22 gav oss inser vi ännu mer vad detta kan göra med oss.  

Det vara några av dom tankar jag fick när jag läste detta kapitel. Vad fick du för tankar? Gud välsigna dig idag.