Kategori: Ibland är det bara så…

…. är det så för dig med?

Ibland är det bara så att orken inte räcker till fullt ut. Det är som att kraftresursernas förråd inom mig verka lite knapert tilltaget.

Fick ett paket på mitt kontor häromdagen. Jag hade sagt till någon att om det kom in en gåva i mottagningen med energi kunde jag gärna ta emot den. Där stod paketet. I paketet låg det flera lappar med goda ord och tillrop.

Jag blev verkligen uppmuntrad av det. Något att ta fram med gärna mellanrum.

Igår kväll när jag kom hem från jobbet var det en sådan kväll som typ ”ibland är det bara så…”-känsla. En känsla av att ikväll blir det inget extra gjort. Bara vara. Låta tiden gå. Låta kroppen återhämta sig. Tanken stila sig. En stund på balkongen med en kopp kaffe. En promenad i skogens stillhet. Lite go musik i bakgrunden. Men framför allt – bara vara.

För när kraften inte riktigt finns där är det bara så. Jag tror att det är en ödmjuk påminnelse till oss att ta några timmar och inte göra något. I motsats till att göra massa och ändå inte hinna.

Det är i sådan tillfällen vi får vara vaksamma att inte missförstå situationen. Det är inte ett misslyckande. Det är inte att ha kommit till korta. Utan det är oftast en orsak av ett utgivande. Att ha gett ut lite för mycket – eller kanske mer – att ha försökt ge ut mer än det man just då har tillgång till.

Det är då man inte hinner återhämta, ladda om/upp, att inte hinna skapa mer kraft igen. I längden funkar det inte så bra. Men jag vill påstå att det gäller även under korta perspektivet. Utbrändhet beror ofta på en längre tid av för stor påfrestning. Men även under korta perspektivet kan man tid efter annan hamna i ”ibland är det bara så”-känslan att just där och då är man lite för trött eller sliten (som man brukar säga) för att ju då orka göra något.

Det bästa med att ta tex en kväll och bara vara är att då hinner man ikapp. Kraften återvänder. Sinnet blir lättare. Så kan man ta tag i det igen. En go känsla.

Men….

Ibland är det bara så…..

Och då behöver man nog lyssna på det och slappna av ett tag. För en sträng som spänna för hårt går lätt sönder. Spänn inte din livstrött för spänd och hårt. Du kan gå sönder. Därför behöver man lyssna på den lilla uppmaningen som kommer när känslan av ”att ibland är det bara så…” smyger sig på.

Det är ditt inres lilla viskning om att det vill ha dig för sig själv några timmar eller så.