En av fåraherdens viktigaste uppgifter för utom att hitta mat är att föra fåret till vatten. Vattnet är viktigt eftersom fåret består av ca 70% vatten. Vattnet är vktigt för ämnesomsättningen. Så vattnet är avgörande för att fåret skall må bra. Får det för lite vatten blir det svagt och utarmade. Törsten är tecken på kroppen behöver få sitt vattenförråd påfyllt.
Jag skulle vilja påstå att samma lag möter vi i vårt andliga liv. När vi upplever andlig törst drar vi oss till det andliga. Anden brukar liknas vid vatten. Att det finns ett källsprång inom oss. När det sinar upplever vi en andlig törst.
När fåret blir törstig dricker det ur lerpölar om inte herden leder det till friskt vatten. Bilden blir ganska klar för dig och mig, eller hur? ”Om någon är törstig så kom till mig och drick” säger Jesus i Joh 7:37ff. Att ”dricka” betyder att inhämta, ta emot eller tro. Helt enkelt att ta emot Jesus i sitt liv som blir en del av oss.
Därför skriver David i psalmen ”han för mig till vatten där jag finner ro”. Det är bara Han som vet var de stilla, djupa, rena, klara vattenbäckarna finns, de som kan tillfredsställa och hålla oss i form och ge oss kraft.
Min äldsta grabb och jag var ute på fjällvandring. Jag hade med mig min vattenflaska och en extra i ryggsäcken. Det var så gott vatten bäckarna. Det var bara att fylla på sina flaskor. Så gick vi. Varje gång vi kom till en bäck så drack vi. Då insåg jag att det vatten jag hade i min flaska hade redan blivit lite varmare. Inte ville jag ha det vattnet när jag kunde få friskt från bäcken. När vi slog läger för natten reste vi tältet när vattenkällan.
För mig har det blivit en stark bild. Efter en vandring med trötta fötter är det gott att stanna vid källan. Likaså är det i livet. Vi behöver stanna till vid en andlig källa. För mig har det blivit tron på Jesus. Där kan jag gå rätt uttröttad men när jag stannar till vid Jesus märker jag hur krafterna återvänder. Jag behöver inte nöja mig med gamla erfarenheterna och gamla välsignelser. Det finns friskt vatten att hämta.
I min trädgård har jag en bäck porlande (när väl pumpen är igång). Det finns inget ljuvligare än att höra detta vatten. Det ger en ro som är så god. Porlande vatten har en påverkan på vårt välbefinnande. Där får vår själ ro. Ett stilla regn när sommardagen varit het är också så underbart. Uppfriskande!
Denna söndag kan vår bön vara att han skall föra oss till sina vattenbäckar och källor.
Pedher´s blogg 
