Sommaren är här

1 juni är något speciellt. En dag som ropar ut att nu är sommaren här. 

Blev påmind om den gamla årstidsbilden igen. Den som fanns där i den gamla skolan. Den andas verkligen sommar. 

Utanför fönstret är det ju verkligen grönt nu. Skillnaden är stor när träd och buskar har fått sin fulla gröna skrud. Om jag fick välja skulle jag alltid vilja ha det så. 

Tänker man efter så är det rätt mycket man ska se ut lika dant hela tiden. Vi kanske inte är så ombytliga som vi gärna vill utge oss att vara. Kanske. Det ger ju en trygghet och man vet vad man har. Har man hittat en god frukostvana så varför byta, typ. Är den sen nyttigare än den man åt tidigare så är det väl bara bra. 

Ja ja. Man behöver ju inte överdriva men det ligger nog något i att vi är rätt ofta vanemänniskor. 

Sommar är ljuvligt. Ska jag flytta någon mer gång borde det vara ännu mer söder ut. En plats där det är lagom varmt med som och härlig grön natur intill vatten. 😄 Undrar jag om den platsen finns. 

Läget är nog så att omväxlingen i natur och sätt att leva är skapat för vårt bästa. Naturen och vi får på så vis återhämta oss med jämna mellanrum. Njuta för att sen uppleva det sämre vädret som gör att vi uppskattar det vackra ännu mer. Att ha det trist är också bra. Annars skulle vi nog få det svårt att uppskatta dom goda stunderna. 

Sommaren är här. När höstfärgerna kommer är vi säkert lika glada för det. Men nu njuter vi av juni månad.