Jag har den stora förmånen att få sjunga i en kör. Även i en mindre grupp tillsammans med vår orkester i kyrkan. Ibland får jag sjunga duett, kvartett och ibland även kvintett.
Det som alla dessa olika grupper har gemensamt är att vi sjunger olika stämmor. Stämmor som kompletterar varandra. Gör vi rätt så låter det harmoniskt i en samklang.
Det är väl då lyssnaren uppskattar och trivs. För en go samklang är ljuvlig.
Man kan notera att ett fyrstämmigt arrangemang blir inte fulltonig om inte alla stämmor är med. Saknas en stämma blir fattigt. Samklangen blir inte bra.
Jag tänker att så är livet. Din stämma är viktig för den fulltoniga samklangen. Saknas du blir klangen fattig. Kanske till och med omöjlig att spela.
Jag tror du fattar själva poängen.
Ibland kan man missta sig på att man inte räknas för att man inte är solisten. Men övriga instrument och sångare blir viktiga för att ge den stora bilden. Många gånger är det övriga stämmor som ger livet till den enklare soliststämman.
Minns när jag jobbade som musiklärare. Barnen i orkestern kunde bara tre toner till en början. Men vi lärare broderade ut omkring deras noter. Och det blev så häftigt ihop. Så lät vi som en riktig proffsig orkester. Barnen blev så stolta.
Tar vi bort kompet blir det inte mycket med solistinsatsen. Så alla behövs.
Glöm aldrig att din stämma, din insats, är viktig. Det är då det blir en vacker samklang.
Och kom ni inte och säg att du kan inte sjunga. För det var inte det som var poängen. Ju. Du, med den du är, behövs. Tack att din stämma finns med.
Och till dig som blygt dragit dig tillbaka. Eller valt att inte komma med. Eller till dig som känner dig utanför….. Du är fantastisk. Du behövs du med. Kom med i ”sången” och låt din ”stämma” förgylla livet.
Pedher´s blogg 