Förstår vi hur illa det är?

Jag sitter och tittar på ett inslag på aktuellt från en intensivvårdsavdelning. Då anar man hur folk kämpar för sina liv.

Jag märker en ganska stor skillnad på tonläget mellan människor just nu. Den som inte kommit nära någon som varit mycket sjuk i Corona har allt för ofta ett annat tonläge. Ett annat tonläge mot den som har en närstående som just varit svårt sjuk.

För den som hört berättelsen från en som jobbar på ambulansen , intensiven och sjukhusen med svårt sjuka Corona-patienter kan inte gå oberörd förbi.

Därför undrar jag om vi verkligen förstår hur illa det är……

Kanske menar du att du inser det. Kanske tycker du att jag överdriver.

Men om vi förstår hur illa det är…. så skulle vi vara välmotiverade att faktiskt vara mer respektfull inför dom råd vi får. Om vi inser att våra nära och kära kan vara dom som kan drabbas så borde det hjälpa oss att välja väg. Om vi inser att grannen som är äldre kan kanske inte få vård för att vårdplatser inte räcker till så borde det hjälpa oss till goda val.

Men samtidigt finns det hopp. För om vi håller ut, är tålmodiga och beredda att låta det ta tid så finns det hopp. För vi kan bara vänta ut denna pandemi. Sen, sen startar vi om.

Så var rädd om dig. Var rädd om dom som finns runt omkring dig. I ljuset av många år så är några veckor av avstånd och försiktighet inte mycket. Även om det just känns lite tröstlöst.

Tillsammans ska vi fixa detta.