Satt och läste ikapp tidningen Dagen. Där läser jag en artikel om pingst pastorkonferens. Daniel talade om att vi behöver en större foajé. En varm och välkomnande miljö och inte peka finger. Jag vill citera en del av texten från Dagen den 15 Januari som handlar om att vara Besserwisser
”Pingstledaren berättade personligt om hur hans familj har renoverat köket och köpte en vanlig, men ganska stor spis. Kanske egentligen för stor med tanke på hans egna matlagningsförmåga och att huset visade sig behöva säkras upp elmässigt. Han berättade vidare hur han strax efteråt fick en liten lasertermometer i julklapp av en granne för att kunna mäta var kylan läcker in i husets fönster. Han använde de båda händelserna för att illustrera vad han menade är en ”frestelse” för pingstförsamlingarna i den tid vi just nu lever. – Vårt uppdrag är inte att springa runt som besserwissrar och mäta med en termometer var det läcker kyla och veta hur alla andra borde bete sig. – Vad svenska pingströrelsen framför allt behöver är en rejäl spis. Vi behöver en härd i mitten, en plats där många kan samlas och äta. Vi behöver något som är uppsäkrat och stabilt, och samtidigt varmt och brinnande, framhöll Daniel Alm.
Det är så jag tänker mig kyrkan. Det är så lätt att leta efter det som drar in kylan. Peka ut det och förskjuta det. Vi behöver istället skapa en värme som tar större plats. Vi vet att i ett hus som är nerkylt värmer vi det kalla till att bli varmt. Så blir hela huset varmt.
Och kanske är det så i alla gemenskap. Så lätt att peka finger. Men tänk var lite värme i en gemenskap gör underverk.
Hur sätter vi fyr på värmen? Hur kan vi bjuda in till en god måltid? Hur kan alla få plats vid bordet ? Hur kan vi öppna våra cirklar? En utmaning vi nog behöver fundera på i en tid som denna.
Pedher´s blogg 