Så har vi ställt om klockan igen. Till normaltid. Somliga kallar det för vintertid. Och kanske är det så att vi alla går in i någon form av vinterdvala. Vi stannar mer och mer inne. Mörkret lägrar sig över vårt land. Ljusa sommarnätter är ett minne blott.
Normaltid – vad är normalt ? Tycker det mesta känns mer onormalt just nu. Den oron världen gungar i just nu ställer till det för många tänker jag.
Mitt i all detta onormala finns det något som är normalt och tryggt. Mina tankar föll återigen på en sång med denna text:
Vem är som Du, ingen är lik Dig Gud
ingen i himmelen eller på jorden
Jag älskar Dig, Jesus jag älskar Dig
Du är den ende som står fast
Du är min klippa, min frälsare
Din nåd är var morgon ny
Din trofasthet står fast
Din barmhärtighet omsluter mig
Din nåd är var morgon ny
Din trofasthet står fast
Din barmhärtighet omsluter mig
Gud är den som står fast. På den klippan kan vi bygga vår tillit på. Hans trofasthet svajar inte. Han är en klippa.
Jag tänker att det är gott att påminna sig om. Ofta. För det ger en trygghet på vår vandringar här i livet.
Tänk att få omslutas av Guds barmhärtighet. Att varje morgon mötas av hans nåd. En aldrig utsliten nåd utan den är var morgon ny.
Att bygga ett hus kräver en stabil grund. Så även trons liv och en människas liv i det stora hela. Gud är vår klippa.
Så, mitt i en onormal tid, kan vi leva ett normalt liv andligen. Som smittar av sig på hela vårt liv.
Det gör verkligen livet mer tryggt. Vilket vi behöver. Jesus är det normala men många försöker göra allt det som har med honom och göra som onormalt. Normaltid har med Gud att göra. Det är en väl investerad tid att umgås med Gud.
Pedher´s blogg 