Vänskap – troligen det mest värdefulla i livet

Det är svårt att värdera saker. För vad är något värt? Mycket handlar det om hur vi förhåller oss till det. Hur mycket vi själva vill ha den. Hur efterfrågan är på det. Hur det står sig i längden.

Jag skulle tro att vänskap är något dom värderas högt. Kanske allra högst av den som inte har någon vänskap. Men säkert också av den som lever i en vänskap.

Det handlar mycket om hur vi värderar den, hur gärna vi vill ha den, hur mycket vi efterfrågar den, om vi tror att den håller i längden.

Det kan vara svårt att vårda en vänskap. Så att den håller i längden. Det är så mycket som påverkar den.

Jag har några vänner som jag verkligen ser som vänner. Men dom jag inte träffar så ofta. Men när jag väl gör det känns det som det inte var länge sedan vi träffats. En av dom brukar jag till och med kalla ”min bror”. På något sätt beskriver det för mig hur verklig vänskap är. Vänner som verkligen känns som vänner. Oberoende av hur ofta man möts.

Men vänskap behövs också oftare än sällan. För somliga är det en bristvara. Andra har det i överflöd.

Vänskap handlar mer om att ge än att få. Jag blir orolig för vänskap som handlar mer om att få och egen vinning.

Vänskap är en tillgivenhet. Som handlar om trofasthet.

Jag tror att vi ibland kan vara rädda för vänskap. Rädda för att missta den. Rädda för att den kan gå fel. Rädda för att den kan bli missförstådd. Då kan det vara skönare att inte ha en vänskap. För då varken sårar men någon eller blir sårad själv.

Så för att vänskapen inte ska gå fel bör vi fundera på dess syfte. Så att vi inte missförstår den. För en missförstådd vänskap kan vara svår att hitta djupet igen. För man vågar sig inte ut på dess djupa vatten igen. Vill inte bli missförstådd igen.

Vänskap är nog det vackraste som finns också. Den kan dofta gott. Den kan upplevas som något oersättligt. Så jag tror att vänskap är troligen det mest värdefulla vi har i livet. Vänskap behöver vi verkligen odla och vårda.