I går möttes jag av ordet ”förundras”.
Förundras
Kändes nästan som ett gammalt förlegat ord först. Förundras.
Vet inte hur ofta du använder det ordet. Kanske inte ens reflekterar över det så mycket.
Förvånas, bli häpen, häpna, är ord som försöker förklara detta ord. Ordet visar på ett sätt att reagera mot/för något.
Det är något som väcker förundran. Något som överraskar oss. Får oss att häpna. Det blir något av ett ”wow” 😃 Vi tappar hakan. Eller skrattar vi till av ren skär överraskning.
Det största hotet mot förundran måste nog vara att vi tar allt för givet. Att det inte är något konstigt med det och att vi menar att det är en självklarhet.
När vi slutar att förundras blir vi fattiga. Vi tappar en dimension som berikar våra liv.
Inget kan antas som självklart i livet. Allt är egentligen en gåva. För livet fick vi. Vi köpte oss inget liv. Det var en gåva från skapelsen.
Jag minns en särskild gång jag förundrades mycket. Ja, tom med 2 gånger. Det var när mina söner föddes. Jag var så förundrad över dessa fantastiska goa barn som deras mamma födde fram. Knappt jag trodde det var sant.
Så har det funnits händelse efter händelse genom livet som jag förundrats över.
Tror nog att jag satt fart på något hos några av er. Fundera på detta fantastiska att förundras.
Sluta aldrig att förundras. I sig gör det något gott inom oss.
Ps Det finns en bok som heter 100 sätt att förundras. Så det finns hopp om att återerövra denna fantastiska egenskap Ds
Pedher´s blogg 