Genom livet får vi då och då sår. Visst, sår på vår hud som läker efter en tid. Men jag tänker främst på sår i vårt inre liv. Sår som i vissa fall blir svårläkta. Dom såren bär vi med oss.
Dom såren behöver läka. Inte så konstigt. Det inser vi, både du och jag.
Ett steg till det är att förlåta. Hur svårt och omöjligt det ser ut att vara. Jag vet. Jag vet också att det finns en kraft till att kunna göra det. Den hjälp jag fick var när jag la det i Guds händer. Då löste det upp det som jag hade svårt att förlåta. Inte enkelt. Jag vet. Verkligen vet det. Men när jag tog mig till mig att våga förlåta så kunde jag förlåta.
Ett annat steg är att låta sig bli helad. Att tillåta att såren får komma under vård. För mig är det att låta Gud ta vård om det. Vård om sig själv. Att han får tillgång till att hela mig och dom sår jag bär på. Så även dina.
Ingen enkel sak men ack så viktig. En av nycklarna har vi i våra egna händer.
När jag har varit sjuk och behövt uppsöka sjukhuset har jag haft ett val att göra. Att låta läkarna med personal ta hand om mig. Vissa gånger har det till och med behövts operation. Andra gånger bara ett piller eller två. Men likväl har jag tillåtit dom att vårda mig
Jag skulle vilja uppmuntra dig till att tillåta Gud vårda dig. Att han fick röra vid dom sår du bär på.
Det är början till ett inre helande hos dig.
Litet som stort. Hans kraft och möjligheter räcker till.
Pedher´s blogg 