
Tänk vad omständigheter kan oroa oss. Bekymmer som kan göra att vi riskerar ge upp. Kanske vi får någon form av ångest för att vi inte kan se hur det ska bli framöver.
Jag formade en bön som jag bad för en god vän för någon dag sedan. Jag bad ungefär så här:
”Jag ber att Gud ska vara med dig i allt du möter. Att Gud ska ge dig sin bild av omständigheterna du möter så att du inte dras med i onödig oro”
Jag tror att det kan vara en bön för fler. För kanske är det just detta vi behöver för att släppa oro. Att Gud får ge oss sin bild av omständigheterna. Att Gud får visa oss hur han ser på det ur sitt perspektiv. Det perspektiv som är från ett möjlighetsperspektiv.
Det gör att vi inte behöver dras in i en onödig oro. Respekt ja. Ödmjukhet ja. Men inte onödig oro.
En onödig oro tar så mycket energi. Det därför jag kallar den onödig. Istället för att den oron för fäste och växer till får den hamna i rätt proportion. Alltså utifrån Guds syn på omständigheten. Då kan oron få landa hos Gud. Då blir den inte riktigt så hotfull.
Så bönen jag bad för min vän ber jag för dig också. Kanske kan den bönen få följa dig denna vecka på ett speciellt sätt.