I det Sverige som du och jag vuxit upp i var det ett måste att det fanns en medmänsklighet som löste tex omvårdnad. På något sätt tog staten vid där inte medmänskligheten räckte till. Man levde mer i ett generationsboende där mor och far-föräldrar bodde kvar på gården.
Idag upplevs det mer som att medmänskligheten tar vid där inte staten räcker till. Organisationer ordnar härbärgen. Det blir mer och mer vanligt med soppkök. Inte minst visare det på alla tiggare.
Å ena sidan beror väl det på att vi har blivit ”bortskämda” med att vi kan förlita oss väldigt mycket på stat och kommun. Vi kommer från ett samhälle som fick klarar sig så gott det gick.
Lägger vi där till att vi inte kan sysselsätta hela befolkning så blir det ju brist på pengar.
Jag tror att den ideella sammanhanget kommer bli allt viktigare. Vi kan se i andra länder som tex USA att det är mycket vanligt med volontärer på olika sätt. Samhällets resurser som bygger på skatteintäkter kommer inte att räcka till. Kostnadsläget gör allting så dyrt att genomföra. Vi måste hjälpa till.
Därför behöver både kyrkor och andra organisationer förbereda sig att börja göra en insats. Förr ringlade köerna runt Filadelfiakyrkan i Stockholm av människor som behövde ta del av matutdelningen.
Idrottsrörelsen borde förbereda sig på att börja driva sina anläggningar utan så stora bidrag. (På samma sätt som många frikyrkoföreningar fått göra under många år). Landstinget borde redan nu dra in sponsring av olika arrangemang och satsa dom pengarna på vården i stället.
Stat och Kommun måste börja renodla sin verksamhet så att den kan satsa på vård skola och omsorg. Så mycket annat kommer inte kommunerna ha råd med. All övrig verksamhet får byggas på den ideella kraften. Där föräldrakooperativet får tillsammans lösa sina barns fritidssysselsättning. Där föreningslivet som hembygdsförening, PRO, RPG, frimärksföreningen och vad nu man kan heta, får börja bära sina egna kostnader. För varför ska inte jag själv bekosta mitt eget intresse?
Vi behöver förbereda oss på att inte bara ha en slant i fickan till tiggaren. Vi behöver bygga upp en volontärsorganisation som gör sig beredd att hjälpa och stötta där inte stat och kommun räcker till. Biståndsorganisationer som Erikshjälpen, PMU, Röda Korset, Myrorna mfl mfl behöver förbereda sig på att frigöra en del av sina medel till att hjälpa människor i vårt eget land. Man gör det redan nu men det kommer behövas mer än vad det för idag.
Den ideella rörelsen behövs mer och mer. Troligen kommer det vara den som räddar vår ”välfärd” i vårt land. Där vi får hjälpa den pensionär som inte har så det räcker. Den arbetslöse som inte har tillräckligt för att kunna klara sig. Den sjuke som blir utförsäkrad, Mm mm mm mm.
I ljuset av detta är det mycket olyckligt att avdragsrätten för gåvor till viss hjälpverksamhet avskaffas. Staten missar nu en välinvesterad insats som staten verkligen kommer att behöva. Det är en liten peng i jämförelse vad den kommer att generera i andra änden. Regeringen, vilken som än sitter i den nu eller framtiden, kommer att behöva stå på god fot med den ideella sektorn. Därför behöver man satsa på avdragen för gåvor. Det frigör långt mycket större resurser än vad avdraget innebär i slutänden av det annars kommer kosta staten.
Pedher´s blogg 