Är det något vi människor ofta önskar oss så är det att förstå varför saker och ting händer. Vi vill så gärna veta orsaken. Speciellt varför det hände. Jag har speciellt mött det i själavårdssamtalet att man vill veta Guds avsikt. Man vill helt enkelt ha en förklaring varför det hände. Vad är det för mening med det som hände.
Kanske veckan PUH-citat ändå har något att tillägga. Ju mer man tänker, ju mer inser man att det finns inga enkla svar!
I alla intentioner att vilja få klarhet i orsak och verkan tror jag de finns ett svar som är ”Det finns ingen mening i det som hände!” Punkt. Det gör att något svar kommer man aldrig att få. Det är ju det jobbiga med det hela.
När saker och ting händer och det inte finns några enkla svar har vi nog bara två alternativa lösningar.
1) Jag fortsätter att gräva för att det måste finnas en lösning och förklaring. Jag kommer troligen då att gräva tills jag är nere i botten av bitterhet.
2) Jag accepterar att det finns inga enkla svar och väljer att gå vidare. Då kommer jag troligen inte köra fast i livet. Jag kommer att lära mig att leva med det. Men livet går vidare. Jag kommer att möta så många händelser som är så mycket bättre än det negativa som hände mig tidigare.
Ibland möter jag personer som kräver ett kort svar. Ibland är situationen att det kan man inte ge. Jag har mer och mer funderat på att jag då skall välja att inte svara alls. Situationen kräver mer än ett ja eller nej. Eller så skall jag helt enkelt svara nej. Men det blir väl problematiskt det också.
Kanske har det med åldern att göra. När man är ung är det mesta svart och vitt. Efter ålderns väg blir det inte lika svart och vitt. Det finns fler nyanser. Med att visdomen växer till inser man att det finns mer att utforska. Det är inte så enkelt längre.
Så jag tror att ibland är det bara att släppa taget. Att bara vila i att det finns inga enkla svar.
Pedher´s blogg 