Vägen valde dig (mig)

Mina ögon föll på en bok på jobbet. En bok av K G Hammar. Titeln är ”Vägen valde dig”. En utmanande titel. När jag slår upp första kapitlet lyder rubriken följande:

Den längsta resan är resan inåt

Jag tänker först att resan inåt kan ju inte vara så långt. Jag är varken lång eller särskilt bred. Att nå in till centrum av mig är inte många centimeter.

Ändå verkar det som att nå in i djupet av oss är trots allt mycket lång. För det verkar som att vårt innersta djup har nog ingen botten.

För livsresan verkar föra in så många dimensioner och djup i våra liv. Man kan nästan ana att inte ens vi själva kan omfamna detta djup. Inte konstigt att man då kan beskriva det som att den längsta resan är resan inåt

”Gud har uppenbarat det för oss genom sin Ande. Anden utforskar allt, även djupen i Gud. Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som finns i Gud utom Guds Ande.”
‭‭Första Korintierbrevet‬ ‭2:10-11‬ ‭SFB15‬‬

I dessa verser kan man ana att vår livsande kan utforska våra innersta djup. Liksom anden utforskar djupen hos Gud. Jag tänker att det är samma ande.

Vår resa in i våra djup – resan inåt – blir bäst genom den helige Andes guidade tur. Anden får hjälp oss att hitta vårt innersta djup och vad som finns där. Anden utforskar. Anden hittar. Anden belyser. Anden ger oss färdriktning utifrån en sådan utforskning. Inte konstigt då att man kan uttrycka det som att ”vägen valde mig”

Och det har jag upptäckt många gånger. Verkar som att vägen väljer mig. Men man skulle nog kunna uttrycka det som att Anden leder mig/oss på rätt väg.

Våga resan inåt. Upptäckterna du kommer att göra har du nytta av.