Så tar vi farväl av april. Förhoppningsvis slut på aprilvädret.
När man ser tillbaka kan bilden förändras en del. Med lite distans har konturerna blivit lite suddigare. Man minns inte allt i detalj längre. Man ser dom stora dragen. Man kanske mer ser summan av allt och inte varje delsumma. Dom vassa kanterna blir mer runda. Inte så sårbara. Vi minns det bästa som påverkat oss bäst.
Kanske är det det som gör att livet fungerar. Vår räddning är att vi bevarar det goda och lägger undan det mindre goda.
I grunden är det en väl en god egenskap. Där vi kan sortera bort.
Det fina med allt detta är att vi kommer ihåg det bästa. Dom goda minnena. Vilket gör att när vi ser i backspegeln träder det fram dom goda bilderna. Kanske vi ibland slarvigt säger att det var bättre förr. Det beror säkert på att vi minns helt enkelt det som var bättre. Vi har glömt det som var mindre bra bara.
Det är helt klart bättre att se framåt. Det är klart mer komplicerat att titta i backspegeln när man går framåt. Så vill vi framåt är det bättre att låta det gamla finnas i minnenas bank där dom fått rätt skimmer. Och fokusera blicken på det vi möter på vägen. Då hindrar inte det förflutna livet nu och framåt.
Råkar du se sig tillbaka är det förhoppningsvis bara fina bilder du ser. Och dom blir man ju oftast glad av.
Pedher´s blogg 