Söndagstankar – Livets källa

Denna text har många djup. Hur många ser du?

Att få ha ett liv som har verkligen är ett liv som lever från djupet är nog något vi alla skulle vilja ha. Ett liv som inte levs i ett vakum. Eller har en sordin över sig. Ett liv som flödar på något sätt. Ett sådant liv finns i tron på Jesus. 

Att allt livs ursprung finns hos Gud. Det handlar om att jag tror att livet är skapat av Gud. Hur det gått till och hur länge han höll på, om det skett genom utveckling är faktist av underordnad betydelse för mig. Jag tror att allt liv utgått från något intelligent. Något Bang tror jag inte alls på. Det är för slumpartat. Nej, jag tror att det liv som finns, den skapelse som vi lever i, har sitt ursprung i dwt gudomliga. 

Jag tänker också att det är hos Gud vi kan hämta inspiration för hur vi ska leva livet. Jag tror att han ger oss den ledning vi behöver. Ledning för beslut, olika livsval, inspiration och livets drivkraft. 

Livets källa är för mig näring. Näring till tillväxt. Näring till förstånd. Näring till att vara människa. 

Livets källa – han för mig till vatten där jag finner ro. När jag vandrade i fjällen för massa år sedan är en bild jag har lätt att framkalla i minnet. Det var när jag kom till en porlande källa. Alltså där vattnet steg upp ur marken. När jag kom dit hände något i mig. Jag ville stanna där.  För där fanns det en ro och stillhet som kändes så gott. För mig är det en bra bild på Gud som livets källa. En källa till ro. Återhämtning. Stillhet. Allt det där som vi människor så ofta behöver. 

Du har säkert många fler bilder och tankar som kommer till dig när du funderar på att Gud är livets källa. 

Hos Gud finns livets källa. 

Det fina i allt detta att Jesus talar om att inom oss kan det bli en källa. Ett källaprång. Ett flöde som välsignar oss. 

På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: ”Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger.” Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. ‭‭Johannesevangeliet‬ ‭7:37-39

‬ ‭Denna källa som vi stannat för denna gång är något som kan flöda upp inom oss. Den finns alltså inte långt borta. En fantastisk sanning och verklighet tillika stor möjlighet. Att få del av detta inom sig och veta av dess kraft är något alldeles extra. Inte konstigt att Bibeln uttrycker det som livets källa. 

Därför säger Jesus ”om någon törstar”. Alltså längre efter detta. ”Kom till mig och drick”. Alltså ta emot denna källa som blir ett levande flöde inom oss. Det blir alltså inte stillastående vatten som blir unket. Det blir ett källsprång. Med friskt vatten som släcker törsten. 

Ta emot livets källa!

Söndagstankar – Livets källa

Tänk om vi fick erbjudandet att få ett vatten som släcker all törst. Den källan skulle bli mycket efterfrågad. Priset på vattnet skulle skjuta i höjden. Den brist på vatten vi har på många platser på jorden skulle vara löst. Det skulle räcka med att dricka ett glas vatten till varje person så vore det löst.

Jesus sa: ”Men den som dricker av det vatten jag ger honom skall aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger skall i honom bli en källa, som flödar fram och ger evigt liv.” Joh 4

Nu pratar inte Jesus om något vanligt vatten om vi tänker på vattnet i kranen eller i brunnen.

Han talar om den inre andliga törst vi kan uppleva. Jag tror inte att jag är ensam om att känna den längtan.

 När jag var och vandrade vid Grövelsjön fick jag uppleva vad friskt källvatten betyder. Vi vandrade och blev rätt trötta. Att då hitta en källa var underbart. Det gjorde underverk.

Bilden Jesus ger beskriver det som händer när vi möter Jesus. Det kan kännas tungt och torrt inom oss. Så rör Jesus vid oss och vattnet börjar flöda.

Livets källa till evigt liv betyder att du och jag får evigt liv vilket tron på Jesus innebär.

Söndagstankar – Livets Källa

Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus. (Psaltaren 36:10)

Varje liv behöver ha någon form av källa som ger livet näring. Du och jag är inget undantag. Vi behöver något som tillfredsställer oss på djupet. Ytlighet är bara något för stunden. Det håller inte i längden. Du och jag söker något som på djupet tillfredställer oss.

Vi kan söka det på så många olika ställen och på så många olika sätt. Många saker ger svaret för stunden men vi inser snart att det inte håller. Så söker vi oss fram till något annat. Vi tycker oss hitta men så blir det inte som vi tänkt.

Psalmisten vill ge oss denna hälsning att hos Gud finns livets Källa. Han är själva källan. Jesus tar upp den tråden i nya testamentet. Han använder samma ord om sig själv. Han vill visa på att han är samma livgivande vatten.

Vår kropp är en bra bild på hur viktigt vattnet är för oss. Vi består av 50-65% vatten. Blir det för dåligt med vatten i vår kropp söker den ifrån. Vi blir törstiga. Det måste vara rätt balans med vatten i vår kropp.

När Jesus möter kvinnan vid brunnen ber han om vatten. Du kan läsa det i Johannes evangelium kapitel 4. Jesus säger då ”Men den som dricker av det vatten jag ger honom skall aldrig någonsin törsta. ”. Nu menar han inte det vattnet vi får från brunnen eller kranen. Utan det livgivande vattnet som är honom själ. Det som släcker den inre andliga törst som vi längtar efter. Det vattnet som släcker den längtan av tillfredställelse på djupet. Då blir det inte en ytlig törstsläckare som snabbt går över.

Så när du och jag söker efter något som skall möta oss i vårt inre så är det just Gud vi behöver möta. Han är livets källa. Från honom utgår livet. I honom finns källsprånget som ger vattnet för vår inre törst.

Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: ”Ge mig att dricka.” Hans lärjungar hade gått in i staden för att köpa mat. Den samaritiska kvinnan sade till honom: ”Hur kan du som är jude be mig, en samaritisk kvinna, om något att dricka?” – Judarna umgås inte med samariterna. – Jesus svarade henne: ”Om du kände till Guds gåva och vem det är som säger till dig: Ge mig att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten.” Hon sade: ”Herre, inte ens en skopa har du, och brunnen är djup. Varifrån får du då det levande vattnet? Inte är väl du förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv drack ur den, liksom hans söner och hans boskap?” Jesus svarade henne: ”Var och en som dricker av det här vattnet blir törstig igen. Men den som dricker av det vatten jag ger honom skall aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger skall i honom bli en källa, som flödar fram och ger evigt liv.” Kvinnan sade till honom: ”Herre, ge mig det vattnet, så att jag inte blir törstig och behöver gå hit och hämta vatten.” (Johannesevangeliet 4:7-15 SFB98)