Somliga tyckte nog att jag skrev ner 1:a augusti lite väl mycket. Andra höll med. Den dagen är en jobbig brytpunkt på sommaren.
Men jag får erkänna. Dagen blev inte så dålig. Visst, det kom lite regn under dagen. Men i stora hela var vädret varmt och gott. Skogsturen blev också rätt bra faktiskt. Kvällen avslutades med att sitta på balkongen rätt länge. En sådan där ljummen kväll med vacker himmel.

Också kanske är det ändå så. Dagar man kanske tycker kan bli rätt tråkiga har rätt mycket gott i sig. När man går upp har man inga stora förhoppningar. Men när man lägger sig inser man att dagen var ändå rätt okej
Kanske ligger det i vår natur att att bekymra oss om sådant som vi egentligen inte vet om. Vi tror oss veta något om tex som vi i sanning inte har den blekaste aning om. Ändå tror vi blint på det vi tror ska ske och bli. Och den villfarelsen tror vi blint på.
Kanske kan vi lära oss något av det. Oroa dig inte i onödan. Fäst det som ett minne som ploppar upp när vi just oroar oss i onödan.
Den dag som till synes verkar bli mindre lyckad kan just bli lyckad och blir ditt minne för lång tid framöver.
”Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.”
Matteusevangeliet 6:34 SFB15
Kärnbibeln har en intressant tolkning på detta ämne.
”../… morgondagen får själv bära sin oro (bekymra sig; kommer att ta hand om sig själv). …”. Matteus 6:34 SKB
”Kommer ta hand om sig själv…..”
Tänk om vi kunde leva efter den visa kunskapen.