Ögonsten

Ibland läser man den där versen som bara berör. Men kanske är det lite förläget att berätta det. Har en läsplan igång ur psaltaren.

”Bevara mig som din ögonsten, göm mig under dina vingars skugga,” Ps‬altaren 17:8‬

Det är nog förmätet att be om att man ska vara en ögonsten. Vem vågar säga att man vill vara Guds favorit. Men nu står det ”..som en ögonsten..”. Alltså något åt det hållet.

Men jag tänker att vi alla är Guds ögonstenar. Vi är skapade av honom. Och i skapelsen står det att han var nöjd med sin skapelse. Att Gud älskade oss så mycket att han sände sin egen son till oss.

Så ingången i denna vers handlar det om att bedjaren ber om att Gud ska se till den med ett gott öga.

Bönen handlar om att också få uppleva beskydd under Guds vingar. Det är en fin bild. Fågelmammans modiga beskyddande av sina fågelungar. Att få stå under Guds beskydd är något stort. Det finns så mycket som vill påverka oss. Hota oss. Men vi har ett beskydd hos Gud.

Så vi behöver inte be om ursäkt för att göra denna bön till våran.