Herre lär mig ….

…. Dina vägar. Visa mig dina stigar. Ps 25:4

Tänker att det alltid är bäst att gå eller åka på rätt vägar. Rätt logiskt ju. Ska man åka till en viss plats så är det ju smart att ta rätt väg. Likaså blir ju promenaden så mycket bättre om den följer rätt väg eller stig så att man inte går vilse.

Gud vägar är inte alltid våra vägar. Vi blir ibland lite trotsiga och går våra egna vägar. ”Kan själv” är ju inte bara barnets filosofi. Vi vuxna får nog erkänna att vi faller in i det tänket allt som ofta.

Att gå på redan upptrampade stigar är inte fel. Det gör att det är både lättare att ta sig fram samt att hitta rätt. Minns att jag hade min promenadstig när jag bodde i Julita. Kunde den utan och innan. Ända tills man avverkade skogen. Då var det lögn att hitta stigen igen. Fast jag hade gått där säkert 1000 gånger.

Gud har goda vägar för oss. Ibland är det mer lättkört. Andra gånger är det mer av stig. Då kan det behöva att vi går lite saktare. Lite mer försiktigt. Lite mer uppmärksamt. Men en stig har också ett mål. Liksom den större vägen.

Så tänker jag denna vers i psaltaren. Herre låt mig din väg för mitt liv. Hjälp mig att även hitta din stig för mitt liv. Hjälp mig att då ha tryggheten och modet att gå lite saktare. Men ändå följa din stig för mitt liv.