”Framför allt skall ni älska varandra hängivet, ty kärleken gör att många synder blir förlåtna.”
Första Petrusbrevet 4:8
För någon dag sedan föll min blick på denna bibelvers. Den vill påminna oss om något viktigt.
Om vi älskar våra medmänniskor har vi lättare att förlåta dens brist och felsteg.
Kärleken överskyler som det äldre språkbruket säger. Som att den döljer det dåligs som om det inte fanns. Mitt fokus flyttas från en brist någon har till att se dess fördel istället.
En äldre översättning stryker under det en klarare: »kärleken överskyler en myckenhet av synder». -17.
Jag tänker att ”synder” står för det som någon gör och som påverkar mig negativ eller skadar mig på något vis.
Vi möter många många människor. Många gör oss gott. Men så händer det att ett möte blir mindre bra. Vi går sorgsna därifrån. Det kan låta konstigt men om jag älskar den personen trots allt så har jag lättare att hantera det om kärleken finns där.
Inte minst kan det vara en bra väg i tex den butiken jag jobbar i. Vi är många. Om vi väljer att älska varandra kan vi hantera vår olikheter och dom brister vi möter på ett bättre sätt.
Jag tror att Gud kan hjälpa oss att älska varandra. Pröva så får du se. Ju mer vi lyckas att älska varandra. Desto mer är vi barmhärtiga mot varandra. Vi inser också att vi själva är oerhört beroende av barmhärtiga människor runt omkring oss. Så då får vi gå före och visa hur vi ska vara mor varandra.
Kärlekens lov i nya testamente 1 Korinthierbrevet 13 beskriver det mycket bra.
Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke. Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull. Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen. Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting.
Det kan vara bra om vi låter dessa sjunka in i oss och bära frukt.