Hamnade framför TVn igår. Programmet hette ”I huvudet på Gunde”
Du, jag blev sittande. Denne impulsive man och ibland rätt skarp i munnen fick mig fast.
Gunde är en rätt underbar man. Jag vet ju att han är ju rätt metodisk i sitt sätt att leva. Han lär visst vara extrem på att räkna ut vinnande koncept. Inte slösa bort någon tid här inte. Minns när han åkte skidor med en stav. I samtalet med J-O Waldner måste han stortrivts. Hans namne i statistik, analys och metodiskhet måste vara J-O.
Vinnarskalle verkar vara en underdrift på Gunde. Han är nog ett av alla tydliga bevis på vad metodisk och målinriktad träning kan leda till.
”Ska man vinna måste man först göra en ordentlig analys över vad som krävs”. Visdomsord från Gunde när han analyserar J-O.
”Ända chansen mot J-O är att satsa på kantbollar och nätrulllare. Och hur skall han (J-O) kunna analysera mig, säger Gunde, jag som inte ens själv vet hur jag skall slå nästa boll.” Intressant filosofi om den man som troligen är världsbäst på att analysera sin motståndare.
Programmet gick ut på att Gunde skulle slå J-O efter tre månaders hård träning på pingis. Han som påstår att han inte har mycket till bollkänsla.
Men det finns något som gjorde mest intryck på mig av Gunde i programmet. Det var hans smittande skratt. Hans genuina glädje i det han gjorde. Hans skratt gör en så glad. Hans sätt att prata skapar merkänsla. Sån skulle man va. Mer sånt.
Hur gick matchen då? Gunde hade ett försprång på 9-0. Dom skulle spela till 11. Den första bollen vinner Gunde på just en kantboll. Men J-O vänder det, trots att Gunde hade 10 matchbollar direkt. 14-12 till J-O blir slutresultatet.
Pedher´s blogg 