Är det något man gärna vill ha svar på så är det alla sina ‘varför’. Helst innan dessa ‘varför’ blev just ett ‘varför’.
Varför blir just ‘varför’ till? Tänk om alla ‘varför’ fick problem att bli ett ‘varför’….. . Det skulle bli så mycket enklare då tänker jag.
Det är skönt när man får grepp om sitt ‘varför’. Då blir det lite lugnare i tänket.
Ett barns ständiga fråga om ”varför då” är ju vägen till visdom. Ett säkert sätt att lära sig mer. Det borde vi dra nytta av.
Sen finns det dom ‘varför’ som ”varför skall man göra så” ? Dom ‘varför’ är ibland lite svårare att få svar på. För man har ju alltid gjort så utan att egentligen veta varför.
För någon dag sedan fick jag klart för mig varför jag aldrig egentligen velat bo högt upp i ett höghus. Branden i London fick mig att inse varför. Mycket tydligt.
Vissa ‘varför’ behöver vi nog lära oss att bara lämna bakom oss. Dom får aldrig sitt svar. Stannar vi detta ‘varför’ kommer det mer binda oss en föra oss ut i frihet. Lätt? Nä, inte alls många gånger. Men kanske ligger det en nyckel i detta att våga släppa greppet om detta ‘varför’. Friheten i det kanske frigör svaret. Det kan jag ju inte säkert veta. Men jag tycker mig ana att det ligger något i det. Vi blir mer fria att leva och göra något bra av det. Och kanske kanske så kommer svaret en dag.
Så nu vet jag varför jag hellre på på nedre botten än på 72:a våningen.
Pedher´s blogg 