Du läser orden i Predikaren 3:11. Orden som följs upp med att belägga att evigheten är nedlagd i vårt inre. Orden är vackra
Allt har han gjort skönt i sin tid
Ord jag sugit lite på då och då. Kanske inte greppat dom riktigt. Hur? Vad? Varför?
Han har gjort varje sak vacker för sin tid
Så skriver kärnbibeln. Och helt plötsligt lyser det lite klarare. Eller vad tänker du?
Bibel 2000 beskriver det ännu lite annorlunda
Allt vad Gud har gjort är skönt i rätta stunden
För sin tid… Det är som det finns en tid utmätt. En tid som är avskild. En speciell tidpunkt eller tidsfönster.
Just för den tiden har han gjort det skönt och vackert. Det finns en tid där han gjort det speciellt och vackert för just där och då.
Är det bara för ett kort ögonblick? Nej, så kan jag inte se det. Utan det är för en tid. Alltså en period av tid för just denna sak
Så när han skapar dessa moment, perioder, tidsfönster för dig är det skönt och rätt för den tiden.
Funderar på att det kan vara en lång utdragen tid som varken har början eller slut. Eller så är det speciella tider av nåd som vi får tjäna Gud på ett speciellt sätt. Det kan vara kort tid eller lång tid. Det kan vara återkommande tillfällen.
Vacker för sin tid
Älskar det uttrycket. Vi behöver inte vara oroliga. Han skapar tillfällen. Han för oss in i dom. Där får vi bli till välsignelse.
Därför tror jag att Gud för oss in i perioder i livet, till platser där vi är ämnade för något. Något som Gud gjort skönt för den tiden.
Ser du tillbaka har du säkert sådana tillfällen i livet. Kanske många olika ögonblick eller längre episoder där du nu inser att det var en sådan tid han gjorde skönt.
Jag tänker att det finns många sådana inför framtiden för dig. Där du ser hur Gud skapar något vackert för just den tiden. Var bara följsam.
Berättelsen om kungahuset … Det är verkligen en sorgesång över kungahuset. Det som var mäktigt blev om intet.
När det representativa faller … Kungahus är tänkt att vara folkets representant. När det faller eller det händer något negativt påverkar det hela nationen. Jag tänker att de som står främst, längsta fram, är utsatta. Inte konstigt att bibeln uppmuntra oss att be för kungahus och dom som regerar. Alla ledare behöver förbön. De är utsatta. Bed för din ledare i kyrkan. Be för din ledare på jobbet. Be för din ledare i skolan. Be för din ledare i föreningen. Går det väl för dem så går det väl för dig.
Jag läser rätt mycket i gamla testamenet just nu i min dagliga läsning. HAmnat i tex när profeten Samuel skall smörja en ny kung Saul. I första Samuelsboken kapitel 16. Man kan lätt tänka att bibelns profeter borde vara bäst på att lyssna in Gud och lita på hans ord. De verkar inte tvivla och vad skulle kunna hindra dem tänker jag. När jag läser om Samuel så får han inte veta hela alltet på en gång. Han till och med tvekade den käre Samuel. Han var osäker på hur Saul skulle reagera. Gud är smart och ger honom en bra plan. Men inte allt. Så kommer orden som får mig att känna hopp…
”Då skall jag låta dig veta vad du ska göra så att du smörjer åt mig den jag visar dig”
Han sulle alltså gå men han visste egentligen inte hur det skulle gå till eller hur det skulle fortlöpa. Men Guds löfte litade Samuel på för Gud hade sagt:
Då skall jag låta dig veta!
När Gud kallar oss ut på uppdrag är det inte alltid solklart hur det skall utföras och vad som kommer att hända. Men en sak verkar tydlig i bibeln. När vi går kommer Gud att visa resten. Han kommer lösa våra funderingar och oro. Han kommer ge oss impulser efter resan som vi kommer att få hjälp genom.
När man följer Samuel under denna resa inser man att Samuel trodde nog att han träffat rätt hela tiden. Varje son som kom till Samuel såg ut at kunna ara en potentiell kung. Men varje en som kom var inte den äkta personen. ”Herren hade inte utvalt honom h e l l e r. Men när rätt person väl kom så var saken klar. Samuel behövde inte tvivla på det.
Jag tror det är ett löfte till oss också när vi vågar gå på Guds kallelse. Då skall du också få veta. Vad så säker. Jag kan ha full förståelse att du kan tveka. Men se på Samuel som exempel. Gud är smart nog att vilja hjälpa dig. Konstigt vore väl annat. ändå kan vi tvivla. men…. tvivla inte mer. Gå när den inre maningen gör sig påmind. Då skall du få veta efter vägen. Så stor är Gud.
Alla tillhör Gud … Tänk att vi tillhör Gud. Vi är hans barn. Varje gång vi är som den förlorade sonen står han likt Fadern i liknelsen och väntar. Men barnaskapet finns där hela tiden
Syndens lön är döden … Många gånger ser vi det. Man kan uppfatta detta som något definitivt. Men det finns hopp – hopp i en omvändelse.
Att gå i rätt fotspår … Vi döms inte på grund av en släktings synd. Men när vi följer i dess fotspår och gör det samma då är vi florerade.
Hur bedömer man om vägen är rätt eller inte? … Det gör man i ljuset av Guds ord. Att anden får tydliggöra för oss. Vilket motiv vi har i vår bön, liv och sätt att vara.
Ett nytt hjärta och ny ande … En bön efter Guds hjärta. Om vi märker att vårt inre liv är ljummet eller kallt kan vi be om ett nytt hjärta och en ny ande. Han kan göra ett hårt hjärta mjukt igen.
Sitter och lyssnar på ”Alla tiders sånger” fr TBN. Alltså så bra. Kolla in den serien. Det är som att alla dessa sånger har ett särskilt liv i sig, med sig och skickar vidare till oss. Gamla? Ja. Men det som är fött av ande håller över det vi kallar tid. Om man där till sjunger dom i en anda av Gudsnärvaro blir det ju bara så genuint.
Jag lyssnar till sången ”Lär mig att älska ” och känner bara att den vill jag leva efter. Det är min bön. Kanske kan den få bli din bön. Sara Lundbäck Bell sjunger den så underbart. Lyssna på Spotify eller någon annan plattform som du använder .
Här har du texten du kan, som jag, göra till din bön:
Jag ber Dig Gud ge mig kärlek och ett hjärta som är stort, som kan visa på Din kärlek för vår jord, som Du gav Din son. Jag ber Dig Gud.
Lär mig att älska med en öppen famn som Du, med kärlek som gör att alla gränser suddas ut. Tänd lågan så stark att alla ser att Du finns här. Gud, låt mitt leende få berätta vem Du är.
Och som Du älskar, älskar alla ifrån fattig och till rik. Du format och skapat oss unikt, med varsam hand. För Du är vår fader.
Lär mig att älska med en öppen famn som Du…
Låt mitt liv Gud, få visa vem Du är. Att Din kärlek aldrig nånsin kan ta slut. Låt mitt liv Gud, få visa vem Du är. Du är underbar och en sån god fader.
Låt mitt liv Gud, få visa vem Du är. Att Din kärlek aldrig nånsin kan ta slut. Låt mitt liv Gud, få visa vem Du är. Du är underbar och en sån god fader. Du är underbar och en sån god fader.
Lär mig att älska med en öppen famn som Du… med kärlek som gör att alla gränser suddas ut. Tänd lågan så stark att alla ser att Du finns här. Gud, låt mitt leende få berätta vem Du är.
Gåta och liknelse … Att Gud talade i liknelser är väl rätt känt. Men att han gav sitt budskap i gåtor är kanske inte lika känt. Hans mål är att vi skall förstå och då kan alla sinnen vi har behövas ibland.
Jag ska själv ta … Gud är inte en Gud som bara tittar på. Han engagerar sig i full kraft. Är en del i det som händer. Så förlita dig på att Gud är handlingskraftig.
Gud skall plantera … Vi läser om en plantering som Gud gör. Där det skall skjuta nya skott, grenar skall börja blomstra och det skall bli en god frukt. O att Gud skulle gör sådana planteringar där jag bor.
Min församlings pastor – Malin – påminde om en viktig sak i kakan i söndags. Hon predikade om församlingen som Guds familj. Hur viktigt det är att vi samspelar mellan varandra och över generationsgränserna. Tyckte om hennes bild av stafetten i löpning. Hon påminde om hur viktigt och kritiskt själva överlämnandet av pinnen är. Kan förstöra hela loppet för ett lag. En stark bild hur det kan gå om vi inte lyckas med överlämnandet.
Visst är det en viktig tanke?!! Hur överlämnar vi till andra? Det är inte så att den ena är mer viktig än den andre. För båda behövs. Finns en sträcka där löparna springer intill varandra. Det finns en sträcka där den ena löparen måste komma upp i fart. Inna den får pinnen. Varför? För att den skall kunna fortsätta i samma fart. Betänk en stafett och låt den bilden tala till dig.
Hon berättade också om David som ville bygga ett tempel till Gud. Men han hade för många krig på sina fingrar så hans son Salomo skulle få bygga templet. Gud hade utsett honom för han skulle vara en fridens man. Han skulle inte vara en krigsherre. Han skulle ge Israel frid. Lägger sig David platt ner? Inte då
I 1 Krönb 22:5; 29:2,5 så ser man hans beslut:
”Han tänkte nämligen: ”Min son Salomo är ung och vek, och huset som ska byggas åt Herren måste göras mycket stort så att det blir berömt och prisat i alla länder. Därför ska jag göra förberedelser för det.” Så gjorde David en stor mängd förberedelser före sin död.
Han gjorde allt för att Salomo skulle kunna lyckas i uppdraget. Han skaffade material. Han skaffade Guld. Han byggde upp ekonomin och allt som nbehöbdes för att Salomo kunde fokusera på uppdraget. Så kommer några ord längre fram som grep tag i mig i 1 Krönb 29:5:
Vem vill i dag bära fram sina frivilliga gåvor åt Herren?
Alltså, vem vill idag förbereda för den nya generationen som växer fram? Vem vill skapa förutsättningar? Vem vill springa intill i överlämnandet? Jag såg offerlivet framför mig. Vi har fullt sjå att få ihop den dagliga verksamheten. Vi behöver investera så att vi kan överlämna en rik kassa. En kyrka i bra skick. En kyrka som har resurser. Jag inser hur svårt det är. Men kanske är det lättare än tror. eller?
För i grunden handlar det om att bygga för nästa generation. Hela tiden. Man gjorde det före mig. Före dig. Före oss alla andra. Så ska vi göra. Sen skall dom göra för sin nästa generation. Min inre känsla säger – Jag vill vara med i detta.
Betyder det att den som lämnat över pinnen inte behövs?Inte alls. Först springer man en bit ihop. Sen följer man nästa löpare och ser hur det går. Bistår om det behövs. Peppar för att den skall orka. Alla i laget behövs. Inte bara den som springer just då.För kollar du klassiska bilder från en sändning i ett skidlopp kan du hur andra Kare som just där och då inte åker ett lopp är ute i skogen och hejar. Det är så vackert och stort. Man bara inte satte sig i värmestugan och såg på loppet via TV. Nej, man var ut och hejade fram den som nu var i verksamhet.
En sak till …. I en stafett inser man att sin sträcka är avklarad när man genomfört den. Nu går man över i en annan fas. I ett annat uppdrag. Man är med i samma lag men man intar en annan uppgift som också är viktig. Man lägger alltså inte av. Under tiden man inte tävlar tränar man ihop. Du, det finns så många bra liknelser i detta. För att lyckas som team tränar man ihop. Man lägger upp strategin. Man bestämmer sig för vilken del av loppet var och en ska ta. Alla ska med.
Låt oss inte bli åskådare. Låt oss hängivet vara med och ge allt. Även om vi inte just där och då är löparen som fått pinnen.
Vad är det du skall tillföra Guds församling för att bygga upp den för nästa generation? Det är att investera rätt!!
Vad förlitar du dig på? … Gud ser till hjärtat mer än det yttre. Men vad förlitar du dig på? Det inre rena livet eller yttre ytliga ting?
En stads möjlighet … Jerusalem får en vacker start och beskrivning. Så vänder den sig bort från Gud. Betänk vad ett kollektiv, en stads ledandes beslut kan vara avgörande för en stads välgång.
Efter våra gärningar … Tänker på strofen: Vad hjälper att du säger du tror när ditt liv slår ihjäl dina ord. Gärningarna och livet talar högre hur högt vi en säger att vi tror och lever efter Guds tanke. Efter dom får vi skörda.
Guds nåd … Gud visar på brist och felsteg. Ger oss den skörd de ger. Men han visar också en väg tillbaka in i hans välsignelse. En viktig dimension vi behöver ha med i budskapet vi ger vår omvärld.
Stjärnan är uppe. Adventsstaken är skapad. Ja jag vet, väl tidigt för det är ju inte förrän till nästa helg. Till mitt ”försvar” har flera grannar gjort det före mig och det är ju en så kort tid med advent detta år.
Adventstiden är ju en väntans tid på att Jesus skulle födas till vår värld. En speciell tid tycker jag.
Ibland undrar jag om inte uttrycket ”Den som väntar något gott väntar aldrig för länge” kommer från denna händelse. För många hade läst profeternas ord om Jesu ankomst och dom hade fått vänta länge. Men han kom. Med besked. Man väntade inte förgäves.
Adventstid pekar också mot en ankomst. Jesu andra tillkomst. Vi har väntat länge. Men vi kommer inte vänta förgäves. Han kommer. Som världsläget är nu kan man ana att det kommer nog inte vara långt borta.
När jag läser min bibel ser jag så många händelser där väntan tenderade till att bli för lång. Men när rätt tid var inne så kom Jesus och förändrade allt. Man väntade inte förgäves.
Jag har flera sådana händelser i mitt liv för jag misströstat. Tänkt att det det kommer nog inget svar till det jag bett om. Så händer det. Gud griper in och förändrar. Jag har inte väntat förgäves.
Berättelser jag får berättat för mig senaste tiden har varit på samma tema. Man hade inte väntat förgäves.
Du kommer inte vänta förgäves. Jesus kommer. Var så säker.
Så när du börjar tända din adventsstake detta år, låt det påminna sig om att din väntan inte kommer vara förgäves. Han kommer.
Vinstocken … är en bild på Jesus i Nya Testamentet och vi är grenarna. Johannes 15. Den är också en symbol för gemenskap. Med Jesus och varandra i kyrkan. Vinstocken eller vinträdet är en gammal biblisk symbol. I Gamla testamentet används bilden av ett vinträd som Gud har planterat om Guds folk Israel.
Stark bild … Att var en del av vinstocken men inte duga någonting till. Det berodde på hur de hade levt sina liv. Relationen till Gud hade brutits och det gör att vinstocken torkar ner.
Bli kvar i mig … Läs Johannes 15. Om den sanna vinstocken och vår relation till honom. Förbli i honom så förblir han, Jesus, i dig. Vilket underbart löfte.
Pedher´s blogg 