– En vandring genom tankar och upplevelser…….
Det hjärtat är fullt av det talar munnen.
Mötte dessa ord igår igen.
Vad är ditt och mitt hjärta fullt av? Hur påverkar det vårt sätt att prata?
Avslöjar vårt sätt att prata vad vårt hjärta är fullt av?
Kan vi påverka detta på något sätt eller är vi bara en frukt och resultat av vår omgivning?
Kanske är det värt att fundera över dessa ord, i all fall för en stund.
Vi blir ofta lite effektiva. Medan vi ändå gör en sak kan vi ändå göra ”detta” också. Ett sätt att vinna lite tid.
Fritt återgivet från Marcus predikan i söndags.
Att ha lugnet att stanna kvar och inte fylla detta ”kvar” med effektivitet. Att bara bli kvar.
Marcus lyfte den tanken i relation till den Gud vi tror på. Att våga, vilja och ha tid med att vara kvar nära honom. Så viktigt och så sant. Där under mötet händer det något bra med oss. Konstigt att vi inte gör detta ”kvar” oftare, eller hur?!
Men det finns andra tillfällen om att ”bli kvar”. Det är när en medmänniska behöver någon som står nära. Bara för att ge stöd. Kanske ett samtal. Jag är rädd för att vi, i den stressade vi lever i nu, inte har den tid vi behöver för detta. Kanske är det så att vi behöver vissa stunder lägga undan det vi just då gör för att lyssna en stund och ge ett stöd. Ibland kanske det kan påverka andra situationer och omständigheter. Men det kan det var värt.
För ganska länge sedan skrev jag några tankar om att fullborda. Det är en sak att komma med en vision. En annan att starta. Det viktigaste är ändå att fullborda. Det tror jag är utgångsläget. Nu är det inte alltid man får den möjligheten att fullborda. Och det är väl en sak. Men det måste vara utgångsläget man har. Att fullborda. Det är också att bli kvar. Att stanna kvar. Det är då det kan bli något. Det är då visionen kan fullbordas. Det är också ”att bli kvar”. Allt för ofta möter jag svårigheten att gå hela vägen. Visionen dör för att man inte håller fast vid den. Bra tankar går om intet.
Att bli kvar är inte konservativt. Det är förnuftigt. Helt enkelt smart. Något väldigt bra helt enkelt. Kanske går det mot trenden som ofta säger att nytt är bäst. Men vem har sagt att trender alltid är bäst?
När jag tänker på ordet tillgängligt kanske jag rent av tänker först över ordet otillgänglig.
Tomas Sjödin skriver i sin bok ”Det händer när du vilar”att han lördag kl 18 stängde av mobilen. Han gjorde sig otillgängligt för något för att göra sig tillgängligt för något annat.
En sådan hållning är ju lite riskabel. Tänk om det dyker upp något som man inte ville missa 😳.
Jag är ju rätt mycket ute på nätet och kollar nyheter. Bloggar. Instagrammar. Facebookar. I jobbet bygger en del av annonseringen på att synas på nätet. Det är ju på både gott och ont.
Inser att man ibland är mer långt bort än i nuets närhet på den fysiska platsen.
Kanske skulle jag och många med mig må bättre av att bli mindre tillgänglig på nätet för att bli mer tillgänglig i nuet.
Fast jag skulle tro att det påverkar oss på fler sätt. Det är så mycket som får bli lidande för den myckna nät- och mobiltiden. Sådant som kanske är viktigare om vi är ärliga mot oss själva. Sådant som vi nog egentligen vill att det ska påverka oss och göra nytta i oss. Det kan vara kunskapsinhämtning. Få saker och ting gjorda hemma. Det kan vara bibelläsandet för den troende. Läxläsningen för studenten. Sätta dit sista listen i rummet man renoverat för massa år sedan.
Nu kanske inte hel internetfasta är svaret. Men kanske att ta makten över sin konsumtion av nätet.
Hur som helst tror jag att vi behöver göra oss otillgängliga till det som brukar ta vår mesta uppmärksamhet till förmån för något annat. Kanske är det så vi får relationer att fungera. Kanske är det så vi undviker att stressa sönder våra tankar och vårt inre.
Jag minns att det fanns en kommunallag som sa att efter kl 18 eller möjligen 20 på lördagskvällen skulle alla börja lugna ner ljudet i grannskapet. Alltså något av helgsmålsringningning gav signal om att nu tar vi helg. Något av att gå in i veckovila. När jag åkte till affären efter gudstjänsten i söndags insåg jag att det var ingen rast och vila över Jönköping. Det var så mycket folk som stressade runt i affären.
Kanske skulle vi stänga av mobilen och nätet mer än vi gör.
Samtidigt kanske det inte skulle bli bra för alla. För allt för många är nätet den ända kontakten med andra man har. Då är det nog inte behov av att stänga av.
Men jag tror att du är med mig i mina funderingar. Vad som behöver står för otillgängligt och tillgängligt ärlig olika hos oss alla. Det tål att vi funderar vidare på det.
”När han gick ner från berget följde stora skaror efter honom. Då kom en spetälsk fram och föll ner för honom och sade: ”Herre, om du vill, så kan du göra mig ren.” Jesus räckte ut handen och rörde vid honom och sade: ”Jag vill. Bli ren!” Genast blev mannen ren från sin spetälska.” Matteusevangeliet 8:1-3 SFB15
”Herre om du vill…..” Några ord i en fråga till Jesus som inte väntar länge på att få sitt svar. ”Jag vill….”
Bönesamtalet med Jesus är inte alltid det enklaste om man vill ha snabba rätta (enligt sig själv i alla fall) svar. Ändå vill jag påstå att dom samtalen ändå ger så mycket.
Herre om du vill…..
Skulle tro att denne man inte är ensam om att ställa just den frågan. Jag, och säkert du också, skulle vilja forma just den bönen. Kanske har vi faktiskt redan gjort det med våra suckar och böneord.
Jag älskar dessa verser. För det finns en önskan som svaras med en vilja. Jag kan inte förklara varför Gud väntar med sina svar ibland. Inte mer än att han vet när den bästa tiden är för hans svar. Men att han vill räcker för mig.
Dessa verser uppmuntrar oss att just ställa frågan. Att visa vår önskan. Att man får önska.
Så tänk att vi ödmjukt kan be dessa ord.
Herre om du vill……
Alltså vilken gårdag. Nu visade väl min termometer lite för mycket eftersom den låg väl mycket i solen. Norrköping lär ha haft sommarens högsta temperatur och den var väl typ runt det jag hade utanför mitt fönster.
Jag hamnade vid vätterstranden under eftermiddagen. Det var riktig varmt. Så underbart. Det var en sköna vila att vara där och ligga och läsa en stund.
När jag sen går ut en stund under kvällen så är det visserligen blåsigt men ändå skön värme i luften.
Då kan man bara undra om det är sista sucken av sommaren vi får uppleva i Jönköping denna helg. Visserligen har jag mött augustidaggen på morgonen redan men ännu inte Augustidoften fullt ut. Och snart är Augusti slut.
Att uppleva sådan kvällar som igår är så rofyllt och skönt. Det gör något med en.
Att sitta och se in mot stan och se hur lamporna tänds mer och mer. Solen går ner i moln bakom höjderna runt sjön är så vackert.
Vågskvalpet från vattnet gör ju inte saken sämre direkt. Tidigare under dagen var det rätt så livligt. Insparken av studenterna är ju i full gång denna vecka. Men på kvällen var det klart lugnare.
Det är bara att hoppas att det får bli fler vackra och varma höstdagar vid sjön.
Tomas Sjödin har gett oss sina tankar om Sofflocksfilosofin. Värda att notera och fundera lite över.
Du hittar dom i hans bok ”Det händer när du vilar”. Att koppla av har väl inte varit min bästa sida genom livet. Det är en sak att inte göra något vettigt. En annan sak är att koppla av. Det skall jag börja träna på. Det finns ju alltid något att göra typ. Även om man inte får något gjort.
Här kommer fyra till. Dom första fyra skrev jag om igår.
5. Räkna vad saker kostar i tid istället för vad dom kostar i pengar.
Vi kan köpa många saker för att vi tror att vi spara massa tid genom att använda dom. Om vi vänder på tänket lite …… om man tänker på hur mycket tid man skulle vinna in man avstod köpet….. så kanske vi upptäcker att det kanske tom var en smartare väg.
Så skriver Tomas så här: ”Den som har mycket pengar men lite tid kallar vi rik, den som har mycket tid och lite pengar kallar vi fattig. Nog är det bakvänt”. Visst var det tänkvärt?!!!
6. Tänk smått
Tänk bara när vi stressar i trafiken tex. Inte vinner vi massa tid direkt. Möjligen 5 minuten här och där.
Vi stressar mellan möten och glömmer att plocka in ett mellanrum i kalendern. Vi hinner inte andas emellan. ”Vi behöver sticka in luft i systemet”. Så sant som det är skrivet.
Jag behöver komma ihåg att kolla igenom dagen innan jag börjar för att inte börja snett och få kaos sen. Vad behöver du lära dig. Jag behöve skapa luft i systemet,vad behöver du skapa?
7. Gud står utom tiden.
Fundera kan man göra om ‘kronos’ och ‘kairos’. Den neutrala tiden som bara går och Guds tid – den eviga tiden.
Nunnan Therse Lisieux skriver: ”Det förefaller mig som om Gud inte behöver åratal för att utföra sitt kärleksverk i en människosjäl, en stråle ur hans hjärta kan i ett ögonblick få blomman att slå ut för hela evigheten”.
Kanske skulle vi må gott att leva i Guds ‘kairos’ lite oftare än vad vi gör. Kanske är det just det vi gör när vi kan stanna av oss själva för en stund. Bara vara i Guds närhet i bön och kanske lovsång. Då vårt hjärta sammanstrålar med Guds hjärta för en stund. Att där, just då, få en stund i Guds stillhet. Utanför tidens ram och bara kunna få känna hans andetag berör mig och mitt inre. Då händer det något med oss. Det behöver jag träna på. Behöver du det?
8. Tiden går inte. Den kommer.
Vilken skön hållning i tänket. Eller hur?! Det är så lätt att bara tänka att tiden gått. Men den kommer ju faktist till oss hela tiden. Som en gåva. Fritt och förintet.
Om det är sant så ändra mycket. ”Försent måste inte vara försent, brottom sällan brottom och vila kan få bli vila” som Tomas skriver.
Med den inställning kanske vi kan slipper stressen över att tiden går så fort. Vi tar emot den istället. Välkomnar den att slå följe med oss.
Tomas Sjödin har gett oss sina tankar om Sofflocksfilosofin. Värda att notera och fundera lite över.
Du hittar dom i hans bok ”Det händer när du vilar”. Att koppla av har väl inte varit min bästa sida genom livet. Det är en sak att inte göra något vettigt. En annan sak är att koppla av. Det skall jag börja träna på. Det finns ju alltid något att göra typ. Även om man inte får något gjort.
Hör kommer dom fyra första. Dom andra fyra kommer i morgon.
1. Den som har tid vinner hjärtan.
I originalet heter det: ”Den som är vis vi ner hjärtan. Den är vis som kan hantera sin tid.
2. Det är viktigare att vara upptagen av vad som händer här än vad som händer där.
Vi är så upptagna med vad som händer någon annanstans att vi missar allt för ofta vad som händer närmast oss. Mobilen kan med ett enkelt tryck ta oss runt jorden med dess nyheter. Samtidigt kan jag missa något viktigare mitt framför näsan.
Att vara närvarande här kan vara så svårt fast det egentligen är mycket enkelt. Att alltid vara nåbar via telefonen är ett gissel. Jag vet hur det kunde vara när vi svarade att vi inte ville svara hemma hos oss. Vi valde ibland att bara låta telefonen vara när det ringde. För somliga var det konstigt. För oss var det ett befriande måste. Så gör jag forfarande. Man måste inte svara.
Kanske jag skulle behöva lära mig att koppla ner omvärldskontakten via olika medier. Tror jag skulle må bra av det. Kanske du med.
3. Istället för att tänka ”Det tar tid”, försök tänka ”Jag har tid”
”Det är i tankarnas värld som stressen uppstår” skriver Tomas. Kanske har han så rätt. I tänket drar vi i väg. Ska nog pröva tanken att tänka att ”jag har tid” och försöka gör det på en gång så är det gjort. Troligen mycket fort och sen kan man släppa det.
4. Allting är roligt om man har tid för det
”Det är inte sysslorna som är tråkiga, det är att utföra saker under tidspress som är trist” Ligger något i det. Jag brukar säga att allt beror på utgångsläget. På något sätt avgör allt hur jag bestämmer mig för att det ska vara. Tråkigt – så blir det tråkigt. Roligt – så blir det roligt. Ja, åt det hållet i alla fall.
”Tid för vanligheter är en bra hastighetsmätare”. Sug på den. Hinner vi med lite småsaker så är det en bra indikation på att tempot är lagom.
Dom där flygande krypen verkar ju vara som värst i augusti. Getingarna alltså.
Jag kom till A6 härom dagen. Där sitter, nja snarare springer, det en dam och försöker äta glass. Men en geting har tagit sikte på samma glass.
Mötte själv en sådan där närgången en på jobbet. Alltså dom vill ju inte lämna någon i fred. Dom flyger rätt sakta och segt men att hinna klapp dom lite på ryggen, det hinner man inte.
En medarbetare blev stungen av en sådan krabat för några dagar sedan. Inte alls trevliga.
Den typen av augusti-känsla är jag gärna utan. Helt klart. Då får gärna hösten kliva på i ett rasande tempo.
Lyssnade till Liberalernas ledare, Björklund. Han berättade om satsningen på lärarna. Högre intagningspoäng ska krävas. Och test som – så kommer det som blir lite konstigt på ett sätt – test som ”sållar bort” dom olämpliga.
Tänk om han hade vänt på det istället. Typ – så har vi test som gör att vi hittar dom mest lämpliga. (Finns säkert än i bättre sätt att säga det).
Kanske skulle det vara mer trevligt för en lärare att uppfatta sig upptäckt för sin kompetens och kunskap än att blivit kvar för att andra sållats bort.
Om politiker och dom som är företrädare för skolfrågor tänkte sig för hur dom utrycker sig skulle dom vinna större förtroende hos dom som ska utföra det jobb dom beslutar om.
Visst är det på ett sätt sant att testen sållar bort bort dom mindre lämpliga eller tom helt olämpliga personerna för läraryrket. Men det är lika sant att man ser och upptäcker dom som passar allra bäst för samma yrke.
Att staten satsar på våra lärare och ett viktigt beslut. Oerhört rätt tänkt. Kanske det dock inte räcker med varken högre lön eller bättre utbildning när förutsättningar ändå haltar. För många elever som varje lärare skall ublda. För stora bekymmer i samhället i stort som påverkar möjligheterna. När elever inte klarar klassrummets förutsättningar behövs det extra stöd vilket man allt för ofta verkar ha för lite resurser för.
Ta ett samlat grepp istället för att bara se till högre lön och bättre utbildning (vilket naturligtvis är ett bra första steg). Satsa på fler vuxna i skolan. Anställ flera olika kompetenser som kan möta det allt större komplexa behov som tex språk, elever som behöver större stöd mm mm. Ge skolan mycket mera pengar så att vi kan skapa en fantastisk bra skola. Så prata inte så mycket. Gör något istället.
Allt har sin tid.
Sommaren har sin tid. Varje åt som sommaren går mot sitt slut kan jag känna en lust till att flytta söder ut. Allt för att få mycket mera sommar. Helt allvarligt längtade jag en tid att flytta till Florida. Att ha sommar året om blir nog starkare för varje år. Dock längtan att flytta till Florida ligger långt ner i byrålådan för tillfället.
När augusti kommer med sin på påminnelse om hösten känner jag ändå en glädje över vårt lands olika årstider. Den första morgonen då bilen har mycket fukt och dagg på sig påminns man över att nu är hösten nära. Det hände i lördags. När augustidoften träder in vilken jag inte tycker ha skett på riktigt ännu (tack och lov). Snart får vi se dom mäktiga färgerna ta över landskapet.
En annan typisk höstkänsla infann sig i helgen. Jag plockade fram ljusen. Tände många av dom. Kollade upp mina värmeljus. Det var lite skönt att tända ljusen i en kulen kväll. När detta sker har hösten på något sätt knackat på dörren. Och det bara sker och man upptäcker det liksom när det är ett faktum.
Den här hösten och vintern ska jag få uppleva dess skiften utefter Vätterns strand. Det ska bli en upplevelse i sig. Vatten i alla dess skiften är vackert på något sätt. När vattnets värme stiger i en dimma en kall morgon i solsken. Tänk, den är lika värdefull att få fotografera som en solnedgång en varm sommarkväll.
Välkommen hösten. Fast lite motvilligt tar jag emot dig.
Ps Något som har sin tid är jordgubbar också. Glad över att bo på en plats som haft tillgång till svenska jordgubbar så här länge. Fast det är väl en tidsfråga tills dom också tar slut. Men då kan jag plocka fram lite gubbar ur frysen och drömma mig tillbaka till sommaren. Inte så dumt på många sätt tänker jag Ds
Pedher´s blogg 