Jag älskar ju solnedgångar. Det är nog få som missat det om man följer mig på nätet Solnedgångar är verkligen något extra mycket fotande. Inte bara jag i gruppen som reste ihop. Vi var fler.
Anna-Lena i gruppen som tar mycket fina bilder hade en extra kärlek till solnedgångar minns jag. Och det var nog inte själva solnedgången även om hon gillar den. Hon sa ofta ….
”Vänta Pedher , det blir snart ännu vackrare. För himlen blir vackrare efter en stund då solen gått ner.” Och visst hade hon rätt.
Det är verkligen så. Solen går ner från min utsikt på balkongen. Ser det nästan varje kväll. Efter en stund får himlen en varm röd nyans då solen liksom tittar upp från horisontens baksida.
Det är som att den vill hälsa att det är inte slut fast den gått ner. Det är inte kört. ’Vänta bara lite så ska jag visa mig från en annan sida.’
Nu när vi närmar oss midsommar så är nätterna verkligen korta. För några år sedan var jag på Öland. Var och såg solnedgången vid Jordhamn. Sen åkte jag över till andra sidan vid Sankta Britas kapell vid Kapelludden. Kändes som att jag knappt han dit innan solen gick upp igen men det var inte sant.
Men det är som att solen, när den gått ner, vill hälsa:
Jag visar mig ännu lite vackrare på himlen medan jag är på väg att gå upp på andra sidan igen. Så håll ut. Jag finns fast jag inte syns.
Sådan är verkligen Gud. ’Jag finns fast jag inte syns’ verkar han vilja säga när naturen visar sig från sin bästa sida.
Och det är det goa med Gud. Han finns där liksom solen. Vi litar till att solen finns fast vi inte ser den. Men vi vet att den går upp igen i morgon. Under tiden finns den hela tiden. Sådan är Gud. Han finns där hela tiden. Lite på det. Lika sant som solens alltid finns där.
När livet känns tufft och hårt. Håll ut. Soluppgången kommer i ditt liv.
Idag ber vi för riksdagsman David Perez (SD)
Pedher´s blogg 