Kategori: ”Man måste få säga vad man tycker”

Det är klart att man ska få säga vad man tycker. Det rätten tillhör alla. Vart man än bor. Vilken ålder man än har, vilken nationalitet man än har. 

Fria ordet är viktigt. På ett sätt skulle man behöva proklamera det över hela vår jord. Där det fria ordet stryps borde man frigöra det. Dom som hindrar det borde själva hindras. 

Så man måste få säga vad man tycker! Punkt!

Samtidigt händer det att man ibland tycker precis tvärt om. Man måste inte alls säga vad man tycker. På ett sätt borde det vara i vissa tycken förbjudet att säga vad man tycker. 

Det är när man gör ner någon med sina ord. När man förnedrar någon med sina ord. När man sprider en olustkänsla omkring sig och gör tillvaron omöjlig. Då borde man hellre vara tyst. När ordavalen gör att människor far illa är det bättre att knipa igen. När orden förminskar någon än att lyfta fram skulle dom hellre vara osagda. 

När man önskar någon elände och död borde det få konsekvenser med talförbud en tid. 

Har man inget uppbyggligt att säga borde man tala mer lågmält och kanske tom vara tyst. 

Så jag är på ett sätt lite kluven i detta. På ett sätt måste man inte ha rätt att säga vad man tycker. 

Finns ett bibelord som jag älskar. Olika översättningar gör det starkt. ”Ert tala skall vara hjärtevinnande” Kolosserbrevet 4:6 ”Hjärtevinnande!”. Andra översättningar säger ”ljuvligt”, ”välbehagligt”. Tänk om vi alltid lyckades med att vårt tal, vårt prat, alltid var så. Tänk vad mycket missförstånd vi skulle slippa. Vårt röstläge, som allt för ofta blir tokigt, kommer att vara kärleksfullt och hjärtligt. Kanske en svår mission men tänk om vi kunde lyckas med det?!!!