Att kämpa med tron

Många gånger framställer vi tron som trygghet och livet. Att Gud hör bön. Att vi får mycket stöd och hjälp. Med all rätt.

Men det finns ibland en kamp i tron. Lyssnade på vår ärkebiskop som tog oss med i tankarna i den kämpande tron. Du hittar det en tid på SVTPlay.

Tron som längtar efter svaren men som dröjer. Tron som vill tro men tvivlar tidvis. Tron som ber både högt och i viskning men upplevs som att den inte når fram. Så kan också tron vara. Den känns som att den inte räcker till. Inte tillräcklig stark. Inte tillräckligt stor.

”Får Jesus aldrig vara ledig ? ”

Man kan falla i att man inte ska störa honom. Han har ju så stora bekymmer ändå. Men Jesus gör det tydligt i bibeln att det är just du med en kämpande tro han är till för.

Slår mig att bibeln också påminner oss om att en tro, så stort som ett senapskorn (som är ett av dom minsta frön som finns) är en tro att räkna med.

Jag tänker att vi inte får ge upp. Bibelns exempel om att folk åter och åter igen är flera. En som ber med orden ”jag ger mig inte med mindre än att du välsignar mig”. (1Mos 32:26) Eller att Be Sök Bulta. (Matt 7:7-8) Så funkade det inte på ett sätt så fortsätt på ett annat sätt. Visa verkligen synd menar det du ber.

Be och håll ut. Är det något vi har fått träna på att i dessa tider är att hålla ut. Så är det med tron också. Det kan ibland gå så fort. Andra gånger dröjer svaret. När jag skrev om mitt helande igår var det inget svar som kom direkt. Jag hade bett länge och mycket. Men jag återkom och återkom. När svaret kom så var det som jag inte väntat alls. Men jag tror att jag var mogen för svaret då.

Söndagstankar – Den kämpande tron

Därför ska den som tror sig stå se till att han inte faller. Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut. Första Korintierbrevet‬ ‭10:12-13‬‬‬

Om du grubblar och kämpar med din tro är du inte ensam. Många gör det någon gång i livet. Den gamla tolkningen prövas. Ett bibelord ställer livet på en kant. Händelser gör att tron gungar lite. Människor i din omgivning gör något som  ställer till det i din tro. 

Så möter du en frestelse som gör att du snubblar till och kanske faller. 

Någon har sagt några visdomsord i detta:

Det är inte så farligt stt falla. Det farliga är att ligga kvar och inte resa sig.

Det innebär ju inte att vi medvetet spelar på nåden. Nej, det innebär att om vi faller så reser vi oss direkt. Satsar på nytt. Hur omgivningen dömer och bedömer vet vi hur det gick och vi vet att vi tagit nya tag och vill bättre i framtiden. 

Bibelordet vi läste inger ett sådant hopp. Folkbibeln har gett oss en bra översättning som synes närmast grundtexten. När frestelsen kommer ger han en utväg. Han bereder en utväg. För oss är det att resa oss upp och gå in på den vägen. 

Kom ihåg, Gud har större barmhärtighet och nåd än många i vår omgivning. För den skull ska man inte slarva med den nåden. 

Hur mycket vi än grubblar står Gud fast. Han finns där. Beredd att bistå oss när vi släpper in honom i kämpandet. Hur svårt vi än tycker det verkar vara att hitta svaret så finns det ett svar

Ge det tid. Tappa inte taget. Ge inte upp. Låt inte frågorna göra att du lämnar tron helt. Håll fast i halmstrået. Det håller. Gud är inte längre bort än en bön – ett samtal med Gud. Likaså så är det inte längre bort att resa sig och börja om. Att ta upp tråden igen där den gick av. 

Kom ihåg att frestelsen och prövningen du möter är inte mer än sådant vi människor möter. Ge den inte mer uppmärksamhet än den är värd. Lämna den bakom dig och gå vidare. Annars blur du bitter och låst. Lev i nåden och förlåtelsen och du blir bättre rustad än tidigare.