Känsligt

Läste en bra blogg om känsliga människor. Du hittar den här på WordPress och ”Nån som jag”. Leta upp den. Så bra.

Känsligt. Ibland har vi svårt att hantera känslighet. ”Alla andra” får anpassa sig efter ”oss”. Det är uppenbarligen så att vi har på tok för lätt att hamna i vår egen värd. Varför skall jag ta hänsyn till någon annan? Vi ser till vårt eget välbefinnande och ego på ett sätt som ibland går så fel.

Det har varit en tid där ”jaget” gått före allting annat. Om jag inte har lust och det kostar lite för mycket för mig så får det vara. Om det än påverkar någon annan negativt så spelar det ingen roll.

På ett sätt är det väl inget fel at man ser om sitt eget hus först. Vem kan beskylla någon för det? Om man känner at sitt liv ska inte påverkas av någon annan så har ju den personen al rätt att tycka så.

Men när detta ego får konsekvensen att det blir en annan person som får det sämre eller blir lidande av det har det gått för långt tycker jag. Den medmänskliga känslan är ett givet inslag i vår normala natur, tänker jag. När mitt eget välbefinnande går före någon annans situation, som påverkas negativt av mitt beslut, så har vi tappat en väsentlig del av livet.

För att livet skall få det djup och ärlighet det förtjänar behöver vi se bortom vårt eget ego. Jag tror vi behöver se varandra bättre. Inse och förstå att vi påverkar varandra mer än vi anar. Tom både det vi gör och inte gör mot varandra.

Vissa människor är mer känsliga för detta än andra. Min fundering är att vi nog bör tänka oss att man är mer känslig för det än inte alls. Då har vi nog bästa förutsättningen att inte göra varandra illa.