Igår var jag i Trosa. En plats jag gärna återvänder. Främst kanske för att jag bodde där under några år. Men också för att stan är så charmig att strosa i med dess å som rinner ut i Östersjön.
Vad jag inte visste var att en av mina vänner från annan plats i Sverige var där samtidigt. Vi träffades inte. Det tycker jag är lite synd.
Tänk att vi kan vara på samma plats men inte veta om det. Inte förstå att det är så. Vi kan missa varandra helt och hållet.
När jag åker runt och ser mig omkring så brukar jag ju inte direkt leta efter vänner som möjligen är där jag är just då. Men det har hänt att jag stöter på vänner på så vis. Det är verkligen trevligt och sätter en extra guldkant på resan.
En händelse som talar till mig om livet. Vi kan leva livet och Gud finns där hela tiden. Men vi förstår inte att han är där vi är just där och då. Så missar vi möjligheten att träffa honom.
Hade vi vetat att han var där skulle vi säkert hålla utkik efter honom.
Jag tänker….. Han är där du är!! Så …… när du nu vet det ….. håll utkik efter honom så att du inte missar honom.
Så ofta vi kan känna oss övergivna och ensamma. Fast han följer oss och är nära oss hela tiden. Det är som att vi inte inser att vi är på samma plats där och då med Gud. Ibland undrar jag över hur det egentligen kan vara så. Kanske har du ett bra svar på det. Kanske är det samma enkla orsak som mitt besök i Trosa. Eftersom jag inte trodde mig känna någon där och då så var jag inte uppmärksam på att möta någon. Men hade jag varit det …… så kanske jag hade upptäckt vännen. Ett är jag dock säker på. Du kan alltid vara säker på att Gud är där. Så var uppmärksam. Kopplar du på den insikten upptäcker du honom där.
Pedher´s blogg 