Ps 139:5 säger så här:
Du omsluter mig och håller mig i din hand.
Ibland undrar jag inte om det är så att Gud står och viftar med sina händer och armar för att få vår uppmärksamhet. Han sträcker ut dom mot oss och vill och önskar att vi skall lägga vår hand i hans. Som tecken på gemenskap.
Det ska jag predika om i kyrkan idag. Så resten av tankarna får du i kyrkan eller senare på denna blogg under dagen.
Här kommer det några tankar…..
Det finns något särkilt att hålla någon i handen. Det kan ge trygghet, lättare att gå på en ojämn mark och känna kärleken till någon. Gud sträcker sin hand till dig för att du ska känna trygghet.
Du och jag får lägga allt i Guds händer. Att få be honom ta hand om allt. Det ger en lättnad.
Gud vill lägga sin hand på oss och välsigna oss. Vi kan läsa om att Jesus tog upp barnen i sin famn. Rörde vid dom och välsignade dom. Det finns en förunderlig kraft när han rör vid oss. Därför är det gott för oss att han rör vid oss.
När man läser i 1:a mosebok kan man läsa om när Gud skapar människan. ”Gud sade: Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika”. Jag tänker hur han böjer sig ner till jorden. Han samlar ihop stoft och formar en kropp. Drar in luft i sina lungor och inblåser sin livsande i människan. Han formar med sina händer. Du och jag är formad av honom.
När man läser i Jesaja kan man läsa om krukmakaren. När han satt där och drejade misslyckades han med det han gjorde. Då började han om. Och det blev något nytt så som han ville ha det. Vi är ständigt i hans formande. Det verkar som så att vi kan misslyckas i mästarens händer men då börjar han om. Det kan vara gott att påminna sig om det.
Ja det var några tankar från dagens predikan. Man ska visst kunna lyssna till på podden. Du hittar den på www.pingstjonkoping.se
Pedher´s blogg 