När Gud skapar jorden och allt som är på den avslutar han skapelsedagarna med slutsatsen ”och Gud såg att det var gott”.
Dag efter dag så gör han samma slutsats. Det var gott det han hade skapat. Han var nöjd. Tillfredsställd.
När han kommer till människan blir han mer personlig. Han tar sig själv som utgångsläge och förebild. ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss”. Så går han till verket. När han avslutar den dagen säger han att ”det var mycket gott”.
Jag vet inte hur du brukar reagera när du ser dig själv i spegeln. Kanske har du tänkt samma tanke som jag gjort någon gång. ”Det var inte mycket att titta på”. Man är inte alltid nöjd med sig själv. Eller när vi ser oss själva på kort. Det är inte alltid vi är nöjda då.
Men när Gud såg på människan säger han inte så. Tänker inte så som vi gör ibland. Nej, han säger att han var mycket nöjd. ”Det var mycket gott!”
Han har skapat dig till att vara lik honom och haft sig själv som förebild. När han var färdig sa han att han var nöjd. Hur du än ser på dig själv, känner om dig själv, tänker om dig själv, tycker om dig själv så är Gud nöjd och glad över dig.
Det är så han ser på dig. Han älskar dig. Så när du ser dig själv i spegeln nästa gång vill han viska i ditt öra att han tycker om dig. Tycker du ser bra ut. Och han är nöjd med sin skapelse – nöjd med dig. Så slappna av och njut av det du ser.
Gud välsigna dig och din dag.
Pedher´s blogg 