Söndagstankar – Bli stilla

IMG_0916-0.PNG

Denna bibeltext har många djup. Kanske kan den bli din följeslagare kommande vecka. Jag vill påstå att den har en ingång i våra liv på många sätt. I allt vi möter, hur vi hanterar det och hur utgången kan bli. Låt mig ge dig några ingångstankar som kan sätta fart på din egen meditation över detta bibelrum.

Gud är vår tillflykt! Många gånger lever vi under devisen ”kan själv”. Tänk om vi kunde ödmjuka oss och be om hjälp istället. Hur omskakande än vår omgivning är så är Gud en välbeprövat tillgång. Så många har ropat och fått hjälp.

En ström går fram! Här pratar vi inte om 220 volt. Här pratar vi om en välsignelse som vederkvicker oss. Vederkvicker? Vad betyder vederkvicka? Att ge nya krafter, att friska upp. Tänk att få möta detta. Det är ofta det kan kännas ”torrt” i livet. Denna glädje Han ger är en glädje på djupet som inte är beroende av yttre omständigheter.

Jakobs Gud är vår borg! Vi kan behöva ett skydd som en borg. Han är det.

Kom och skåda Herrens verk! Öppna ögonen och se hur mycket bra Han gör.

Han stillar strider! Vi behöver tillsammans be honom göra detta en gång till. Det är så mycket strider utöver vår värld. Men han behöver också stilla strider mellan oss människor, strider som är osämja.

Bli stilla och upptäck att Gud är Gud! Vi far runt och stressar. Vi har så mycket att göra. Jag tror att vi behöver bara bli stilla och bara lyssna in Gud. Att få tid till att upptäcka vem Han är. Att han är Gud. Med den makt Han har. Hans ödmjukhet. Hans omsorg. Hans möjligheter.

Bli stilla och upptäck att Gud är vår tillflykt och vår starkhet. En hjälp i nöden är Han, väl beprövad.

Första frukosten…..

IMG_5672.JPG

När detta skrivs har jag just ätit min första frukost i min nya bostad…..
Man skulle kunna säga att det är sen första frukosten i det nya kapitlet i mitt liv.

Nu blev det väl ingen den frukosten en hotellfrukost precis. Mitt bland flyttkartonger och röra. Med det lilla som hans införskaffas kvällen innan…..

Denna första morgon väcktes jag av att barn sprang utanför fönstret, vaktmästaren pratade högt om den tvättmaskin som han var tvungen att komma ihåg till min lya. Solen sken in genom fönstret som lite hjälpligt skylts med ett badlakan.

Lite annorlunda mot att vakna på landet av fågelsången. Men det kändes rätt okej. Blev inte alls på dåligt humör. När detta skrivs är det onsdagsmorgon. Två dagar kvar av flyttkaos. Sen en dag av lite vila inför helgens flytt av sonen. Lika bra att ligga i.

Sen är det september. Känns lite vemodigt faktiskt. Men att då starta något nytt är inspirerande i sig. Samtidigt känns det gott att ha lite kvar av det gamla med några arbetspass kvar i Örebro. Det är nog nyttigt att inte slänga sig in i något nytt för hastigt.

När väl frukosten är klar är det lika stilla som på landet. Lite sus av ventilationen bara. Det blir nog riktigt bra det här. Gårdagen gav också underbara framtidsvibbar vilket jag nog får skäl till att återkomma om. Hoppas jag.

Till sist….. Måste bara säga att jag blev så tacksam när jag upptäcker ännu en gång att man är så välsignad med vänner. Både rent fysiskt men också virtuellt. Skall bli spännande att möta nya bekantskaper. Igår kom det ett barn av annan härkomst och hälsade mig välkommen. Det kändes bra. Vi bor på samma gata. Hon troligtvis ‘mindre’ nyanländ än jag.

Lämnar huset idag

Idag är det den stora dagen. Då lämnar vi huset. Hmmmmmmmmm

En dag för länge sedan hittade min fru ett hus på nätet som var till salu. Det låg i skogen. Jag kan väl säga att jag var inte så pigg på det huset. På tok för långt bort. Men när jag smält intrycken och sett möjligheterna kändes det rätt ok. Så ok att vi köpte det.

Jag vill påstå att vi har bott i vårt sommarhus.Tänk vilken förmån. Här har vi kunnat stänga av under veckorna för att ladda batterierna till nästa dag. Vi har egentligen inte behövt åka bort på semestern.

När man har ett arbete där man möter mycket människor behöver man, i alla fall jag, en tid av tystnad och ensamhet för att kunna ladda om. Det är vad detta hus har betytt för mig. Ja, jag får väl erkänna att ibland lite väl ödsligt men annars helt ok.

Här har man kunnat få grannkontakt om man velat det. Här har man hittat möjligheten hos bonden när veden skulle köpas. Livet med grannar på landet är något speciellt. Man vakar över varandra på ett så skönt sätt. Är någon borta håller man lite extra koll så att inga tjuvar kommer. Man hjälper varandra med det som behövs när man åker bort. Samkör barn till skolan. Man liksom är tvungen till att ta hjälp. Man vill ge hjälp. För man inser att nästa gång är det jag som behöver hjälp.

Här har fågelliv sjungit för oss. Älgar har varit fram på gården. För att inte tala om kronhjort, dovhjort och råddjur. Grävlingar och rävar och smugit runt hörnen. I närområdet har jag fått se lodjur. Örnar har flygit över mitt huvud. Fångat snok i vardagsrummet. Haft en hund boende hos mig samt två katter (jag som inte skulle ha någon katt har nu ägt tre stycken). Höns och tupp har gett oss ett gott kacklande och många goda ägg. Promenader i skogen har gett härliga överraskningar med olika djur som kommit rätt nära. Grannen har haft hästar som jag fått jaga efter på cykel.

Att bo på landet är något speciellt. Politiker vill att vi ska ha en levande landsbygd. Deras ord är fina men dom gör inte mycket för att det skall fungera. Lösningarna får vi klara av själva. Drar in stöd för vägen vi blir tvungna att sköta själva. Servicen med god kommunikation som tex bussar får man slåss för. Bredband, glöm det. Visst, man drar ut det till knytpunkter men sen kostar det skjortan att ansluta sig. Telia vill ta ner telefonledningen fast det mobila inte fungerar ännu. Men vad gör allt detta? Ingenting. Det har varit så skönt att bo på landet. Kommunalrådet Dalström i den stora staden Katrineholm skulle bara behöva bo en tid i vårt hus och förstå hur det fungera. Men det skulle han nog aldrig ställa upp på. Lova är han bra på men där tar det stopp.

Hur som helst…….

Tack Conny, Brigitta, Folket i Holkedalen, gamla paret i haga, sommargästerna efter vägen, Kenneth, Lillagammeråds-gänget, kommer att sakna er.

Det är lite vemodigt idag. Men tänk, dom som flyttar in får ju nu njuta av allt detta. Hur bra är inte det. Bara att önska dom lycka till!!!

Varför kan vi inte vara glada åt ett silver?

Har ju varit hemma några dagar. Då har jag följt simEM. Vilka fantastiska simmare vi har i Sverige. Sara Sjöström är ju fantastiskt bra. Dom övriga är ju inte så mycket sämre dom.

Nu tar Sara flera Guld. Och några silver. När man följer hennes lopp, 100 m fjäril och hon blir slagen med en (1) hundradel. Visst, hon borde ha vunnit och ”gjorde flera misstag” i loppet. Men snälla ……..

När intervjun är känns det som en sorgeintervju. Det är som hela världen rasat samman. Sara är rätt uppåt trots allt i början men det ser inte roligt ut på slutet. Inte konstigt att Sara ser att tappa leendet med dom frågorna som kom. Visst kan man vilja veta vad som kunde ha gjorts bättre men inte så länge……

Varför kan man inte glädjas åt ett silver istället för att analysera ett lopps ev misstag? Är detta typiskt svenskt?

Vad handlar en hundradel om? Möjligen en för kort nagel, en lite för bra motståndare, en start som blev lite för sen mot motståndaren eller bara en liten otur.

I framtiden kommer man minnas detta EM som ett bra EM. Saras silver kommer att heta ”en silvermedalj men nästa guld” eller ”silver med guldsmak”. Det kommer att minnas som ett EM där våra svenska simmare gjorde ett bra resultat.

Tänk om vi redan nu kunde hantera det så?

I min värld är Sara och hennes kompisar hjältar. Hur många kan bli etta, två och trea i ett lopp? Hur många är det som kan titulera sig som nummer två i Europa?

Så min hälsning till alla sportjournalister och hela svenska folket. Låt oss glädjas åt ett silver, även om det bara är en hundradel till guldet!

Packa Bära Packa Bära Packa Bära Packa upp

Denna vecka är det bara en sak som gäller. Det är att packa ner alla sina saker i kartonger. Bära dom till ett släp. Köra släpet till nya bostaden. Bära in kartongerna och packa upp innehållet.

Många kartonger blir det.

Vet inte om det mest är vemodigt eller något spännande som händer. Jag skulle tro att det är mer nyhetens behag än nostalgins minnesbilder för min del. Dom sista 13 åren, eller är det 14, har jag varit fast boende på en och samma adress. Tidigare har det inte varit så. Så allt som har med en flytt att göra är nytt igen. Förr hade jag rätt bra koll på flyttanmälan och allt som behövs omkring det. Men denna gång är det lite ringrostigt.

Men visst är det mycket tacksamhet som bubblar upp när man håller på att flytta. Tacksamhet över det man mött dom år jag bott i Gustafsdal. Jobben jag haft. Människorna jag har mött. Det är så mycket som hänt av roliga saker som väger över det som varit mindre roligt. Visst, somligt skulle jag velat varit utan. Men det tillhör väl livet att möta sådant också.

När bärandet sker är det det definitiva som trillar över mina tankar. Det är många tack som behöver sägas. Risken är väl att jag glömmer bort det viktigaste tacket. Gud hjälpe mig att komma ihåg det.

Men det ordet behöver sägas.
Tack Tack Tack Tack
Men jag har ju förmånen att få hänga kvar i Julita en tid till i den församling jag varit med i under några år. Jobbet i Örebro får jag hålla mig till några dagar i veckan en tid till. Så jag skall nog kunna vänja mig sakta men säkert in i ett nytt liv i Norrköping. Ser fram emot det.

Mitt i allt detta bärande är det en utmaning att möta ett nytt sammanhang. Detta nya liv kan du följa med mig i på denna blogg. Det lär nog bli en del skrivet om det också.

Retrotisdag – dra något gammalt över dig

Dra något gammalt över dig om du vill vara fin. Ja, det är budskapet i en artikel SVT nyheter har. Spännande text att läsa.

Enligt en rapport från Naturvårdsverket ökade återanvändningen av insamlade textilier med 16 procent i Sverige mellan 2011 och 2013. Under samma period minskade konsumtionen av nya textilier med 9 procent. Det är ju en rätt utveckling i vår kamp för miljön. Att gå i en klädavdelningen på Erikshjälpen är ju många gånger som att gå i en vanlig klädbutik. Så fina kläder finns det. Ju fler som upptäcker det inser varför man skall gå till en second hand. Priset. För ordinarie pris i en klädbutik får du många plagg i en second hand. Det är fantastiskt.

– Här är det inte ”skämmigt”, medan det i andra länder förknippas mer med resurssvaghet. Förr var det skämmigt. Inte nu. Kvinnorna har det lättare att hitta till klädavdelningen än män. Men det har nog mer att göra med att män har generellt mindre intresse att köpa kläder. Men när vi har gjort satsningar för män har dom kommit. Tack och lov har vi insett att second hand är inte skämmigt längre. Snarare är det mer inne än någonsin.

Välgörenhetsorganisationerna dominerar marknaden med 87 procent av återvunna textilier. Samtidigt ökade nätförsäljningen med 33 procent mellan 2011 och 2013. Är så tacksam att få vara en del av detta. Likväl är det allt för stor mängder textilier vi eldar upp. Där måste vi göra en insats.

I ljuset av detta förstår jag varför fler och fler hittar till vår butik och andras butiker. Det är så många som vinner på det. Den som handlar second hand och sparar pengar. Vår miljö som slipper fler kemikalier. Biståndsmottagaren. Så det är så många som är vinnare på att handla i en second hand. Bli en vinnare du också!


Intressant läsning finns att hämta i artikeln. Kolla detta:

FAKTA: ÅTERVUNNA TEXTILIER
I Sverige återanvändes 23 400 ton textilier under 2013.
8 600 ton av dessa återanvändes i Sverige, en ökning med 16 procent jämfört med 2011.
2013 förmedlade näthandelsaktörer 2 000 ton återanvända andrahandstextilier i Sverige, vilket motsvarar 23 procent totalt.
2013 konsumerades 121 000 ton nya textilier, en minskning med 9 procent jämfört med 2011.
2013 förmedlade välgörenhetsorganisationer 87 procent av de återanvända textilierna, en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2011.
Källa: Svenska Miljöemissionsdata (TT)

 

IMG_0914.JPG
I vissa länder kan second-hand anses vara ett tecken på att man i fattig, men riktigt så är det inte i Sverige. Foto: TT / Klicka på bilden

5 nya skäl att dricka kaffe

Alltså, det börjar droppa in fler,och fler goda skäl att dricka kaffe. Jag hittar inga skäl till att sluta dricka. Visst är det märkligt.

Sörpla kaffe – den nya heta sportdrycken
”För många är kaffe livets katalysator, det är helt enkelt som bensin när man stått på tom gång ett tag.
Kaffe piggar upp, skärper koncentrationen, minnet. Det får oss att andas snabbare, kissa oftare – men det får oss också att bränna fett. Så här kommer 5 goda anledningar till varför det är bra att dricka java före ett träningspass.”

Artikeln ger oss Fem skäl tillsatt dricka kaffe före vi skall sporta.
1. Förbättrad cirkulation
2. Mindre smärta
3. Bättre minne
4. Bevara musklerna
5. Mera muskelbränsle

Så läs artikeln. Klicka på bilden så får du fram artikeln som visar på nödvändigheten att dricka kaffe.

IMG_0915.JPG

Söndagstankar – Att få inre frid….

IMG_0907.PNG

Det finns ett välbefinnande vi människor söker. Inte så konstigt. Om vi inte har en inre balans så mår vi helt enkelt inte bra. Därför letar vi efter denna balans. I kroppen måste det finas en balans för att kroppen skall fungera påsett bra sätt. Rätt mängd av allt kan man säga. Vatten, mineraler, näringsämnen mm mm. Nervsystemen behöver samverka för att vi skall må bra. Musklerna samverkar för att vi skall kunna sträcka och böja armarna tex. Ett samspel för ett välbefinnande. Så även i tänket och känslan.

När vi upplever ofrid söker vi efter att vi skall få frid igen. Det är då vi letar oss fram till det som vi tror skall ge oss det. När vi känner oss stressade kan vi möta det att ”stänga av”. Att kanske bara gå ut i skogen en stund och lyssna på ”tystnade”. Är vi trötta kan vi lägga oss och sova en stund. Kryper det i benen kan ett varmt bad hjälpa. Men när vi känner en inre ofrid blir det genast lite knepigare. Då är det allt för ofta vi blir osäkra hur vi skall finna lösningen. Det är då vi försöker hitta lösningar i olika saker. Saker som bara är kortsiktiga lösningar. Allt för ofta en frukt av ännu mera ofrid. Det kan vara tex alkohol. Det dövar för en stund. Men det blir värre när man nyktrar till igen. Kanske man festar till. Drar upp tempot i livet. Försöker ”hålla igång” för att inte bli påmind om ofriden. Som att sätta på hög volym på stereon för att inte kunna höra sina egna tankar.

Jesus säger: ”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa. Johannesevangeliet‬ ‭14‬:‭27‬

Jesus är svaret på vår ofrid. Han ger oss den frid som inte världen kan ge. Alltså det inget annat kan ge. Alkohol, droger, högt tempo, falska ersättningar till frid. Det världen har att erbjuda är kortvarigt. För stunden troligen rätt okej. Friden Jesus har sätter sig i djupet inom oss. Hans frid genomsyrar hela oss. Ger oss den inre balans vi behöver.

I Matteus 6:33 står dom kända orden ”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin plåga. Här i ligger en djup sanning. Sök först!

I detta ligger något av att ge upp. Att ge upp sina egna ansträngningar och låta Jesus ta över. Att inse att jag klarar det inte själv. Du är inte sämre för det. Snarare har du kommit till en rätt insikt. Att du behöver hjälp från en högre makt som faktiskt är intresserad av att hjälpa dig. När man lägger ner sin egen ansträngning, som i mångt och mycket bara blir ett jagande, händer det något. Det är då Jesus får möjlighet att gripa in. Visst skall vi ta ansvar för vår liv. Men detta är att ta det ansvaret. Att ge Jesus tillfälle att ge dig sin frid.

Ge upp och bjud in. Välkomna Jesus att ge dig sin frid. Inget annat kan det. Ingen annan kan ge dig den.

Bön:
Herre, ge din frid till den som behöver den idag. Särskilt ber jag för den som under en längre tid kämpat för att just få den friden men inte lyckats. Jag ber att du skall hjälpa den personen att ge upp inför dig. Att slappna av och bara kunna ta emot. Fyll den då med din livgivande frid. Kom med ditt friska vatten som släcker törsten bäst. Tack för att du har frid att ge oss alla. Vi behöver din frid. Alla vi människor. Tack för din frid. Amen.

Ta emot Herrens välsignelse:
Herren välsignar dig och beskyddar dig.
Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.
Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin frid.

Utmaningarnas tid….. Varför inte ge än då?

månadsgivare
Bli månadsgivare. Klicka på bilden och möjligheten öppnar sig

Vi verkar leva i en tid av utmaningar. Utmaningar att göra något och skänka pengar. Gör man inte utmaningen blir det kostsamt i alla fall. Det finns liksom inget val. Man utmanar en person att ge en donation till något.

Uppfatta nu inte detta att jag inte tycker att man ska stötta ALS eller något annat som behöver vårt stöd. Självklart är det inte bara dom som flyr från kriget som vi behöver öppna vårt hjärta och plånbok för som statsministerns så bra vädjade om. Självklart ska vi göra allt vi kan. Att dela med oss av vårt överflöd. Istrenden är ju kul i sig men det är lite märkligt att det skall behövas för att vi skall skänka pengar till ALS-forskningen. #icebucketchallenge

Det är fantastiskt att se hur mycket folk ger när branden bryter ut. Det kom in mer än man kunde använda. När tsunamin slog till så gav vi pengar som aldrig förr. Inte så sällan sker detta.

Men varför kan vi inte ge lika mycket och med samma iver till arbetet med utrota lepra? Du kanske inte ens vet om denna oerhörda fasansfulla sjukdom? Varför inte ge till pansisjukhusets arbete mot könsstympning? Till dom sängliggande barnen i Ryssland ? Dom barn som göms undan och aldrig kommer ur sängen för att dom har ett handikapp. Ebolaviruset skördar offer efter offer. Sudan har en svältkatastrof som väntar. Burundi likaså. Jag skriver inte detta för att vi skall få dåligt samvete. Men behoven är så stora att vi inte får plats med dom i en blogg som denna.

Det som känns konstigt är att vi behöver alltid ‘känna för det’ eller dras med i ‘häftigt grej om det’. Annars går det ganska enkelt oss förbi.

Vad jag är ute efter är att vi som har det så bra borde ha med oss detta vid varje tillfälle då vi skickar våra räkningar. Varför inte ha något som din familj samlas omkring. Ett fadderbarn som ni kan samla pengar till. Jag tror att om vi har det högt på vår agenda med våra barn kommer dom att fortsätta vara givmilda, generösa och ha empati för den behövande. I denna blogg har du fått massa tips om vad Erikshjälpen kan göra genom din insats. Det finns naturligtvis många fler organisationer. Vi ska inte behöva ge för att det kan ge ett skatteavdrag. Vi skall ge det för att det finns människor som är i stort behov av hjälp.

I oktober kan vi som svenskar återigen visa att vi är generösa. Då är det dags för insamlingen Värdens Barn. Vissa kommuner och städer ger bara någon krona per invånare. Eskilstuna är bäst i landet. Skall dom få vara det detta år också?

Varför inte ge ändå, utan en speciell utmaning? Ge för att du har möjlighet. Ge för att då förändrar du läget för någon till det bättre. För då gör du skillnad. Ge varje månad och inte när någon ”gör dig blödig” för något. Bli månadsgivare. Vägen dit kan gå genom att du klickar på bilden.

Ps Behöver du orsaker för att ge? Kolla då Josefins blogg. Här har du ytterligare skäl att ge om inte jag har kunnat övertyga dig. Här får du en länk till den sista IceBucketChallenege du behöver se Ds