Har du hunnit fundera ut ett bra nyårslöfte ännu? Det är ju snart dags att uttala det över det nya året.
Jag har nog legat rätt lågt att ge nyårslöften under mitt liv. Ett år kommer jag ihåg att jag gav ett löfte att inte äta godis. Året före gjorde min kompis det. Det år vi hade godisförbud så gav vi den andre det godis vi fick. En rätt okej lösning tyckte vi.
Men risken med nyårslöften är ju att som föds utifrån ett missnöje. Att vår självbild är naggad i kanten. Att vi på något sätt bedömt att vi, under året som gått, gjort något vi är mindre nöjda med. Och nu vill vi bättra oss.
Det kan vara att gå ner i vikt. Röra på sig mer. Spara mer än slösa sina pengar. Mindre dator/mobiltid. Man kan ju ganska lätt räkna ut vad orsaken till sådana löften.
Traditionen med nyårslöften kommer från USA. Där förekommer uppgifter om att åskledarens uppfinnare, vetenskapsmannen Benjamin Franklin, introducerade bruket att formulera goda föresatser inför det nya året. Den äldsta kända noteringen med ordet nyårslöfte förekom i Aftonbladet 1944. Det dröjde dock många år innan det var etablerat.
Frågan är om vi kan hålla dessa löften hela året. Och visst, om vi lyckas att hålla löftet om mer rörelse under halva året har vi ju vunnit mycket. Definitivt för vår hälsa.
Men jag skulle tänka mig att vi skulle behöva nyårslöften som mer var ursprungna ur andra värden. Att vi bara bestämmer oss för att göra något gott och bra utan att vara missnöjd innan. Att vi kanske helt enkelt skulle ge oss löftet att tycka om oss själva. Vara nöjda med oss själva.
Vi matas så mycket med bilder hur vi borde se ut och vara. Bilder som mer eller mindre är orimliga.
Nöjd – behöver inte alls innebära att vi blir egocentriska. Inte heller att ha överseende med massa olater och dumheter.
Men att vara nöjd gör något med oss. Vi accepterar bättre hur läget är. Vi trånar inte efter mer än vi behöver.
Så kanske skulle vi ge oss själva ett löfte om att vara nöjd. Tycka om oss själva. Bara vara. Ett sådant löfte skulle vara bra om vi kunde hålla hela året.
Pedher´s blogg 