Det är många kameror ut efter vägarna numera. Det är ju kanon. Farten hålls nere. Hörde av någon att korten från en fartkamera kan vara riktigt bra. Får fundera på om man ska testa det någon gång.
Annars måste jag säga att det där med att bli korttagen är inte min grej. Grimaser kommer till. Jag blir så konstig på kort. Så nu har jag hittat min nisch på hur jag ska bli bäst på kort. Helt enkelt att ha händerna för ansikte. Då slipper man liksom tappa ansiktet innan fotografen väl tar kortet.
Jag menar det är ju inte lätt att hålla ett avslappnat leende hur länge som helst.
När jag skulle ta passfoto blev jag så glad. ”Vi vill ha ett stramt ansiktsuttryck”, sa dom. Inte att jag skulle le. Inte något speciellt sätt att vara el vrida ansiktet. Helt enkelt bara så där ”stramt”. Det gillade jag.
Det kanske är min melodi att jag skulle låta någon av alla fartkamerorna få ta ett kort på mig. Borde kunna bli ett naturligt kort. Man lär visst kunna avgöra avgiften på kortet med hastigheten. Det lär visst bli dyrare ju fortare man kör. Måste nog bero på att det blir svårare med skärpan ju fortare man kör. Eller hur det nu var.
Usch vad ett leende kan bli stelt. Tur att vi numera har digitala kameror. Man kan ju ta hur mycket kort som helst och radera alla som inte blev bra. I mitt fall dom flesta. Men kanske något kan bli bra i alla fall. Om man nu tar väldigt många.
Som sagt, att bli korttagen känns inte bra. Men tur i oturen så finns det ju Photoshop. Det kan ju hjälpa lite på traven i alla fall. Möjligen kanske.
Pedher´s blogg 