Tänk om alla skulle betala vad det verkligen kostade. Då skulle många saker bli mycket billigare. Man slapp betala för att vinster som ägarna tar ut.
Jag kan ha svårt att acceptera att tex vården ska kunna släppa ifrån sig vinster till ägare. Likaså en begravningsentreprenör som får bonus. Eller VD som tar ett överpris bara för att samla egna pengar på hög. Det finns fler exempel men jag tror du fattar poängen. Om allt kostade var det verkligen kostade skulle det bli billigare.
Om man betalade vad det verkliga priset var för en teaterföreställning eller opera, alltså utan statliga subventioner, då skulle vi kunna sänka skatten. Men priset på biljetten skulle ju dock bli dyrare.
Skulle tro att vi skulle få betala mer om vi skulle betala det verkliga priset på J-södras biljetter om vi skulle betala vad det verkliga priset var.
Men tänk om vi skulle betala det verkliga priset på en operation? Det skulle bli verkligt svårt. Eller det riktiga priset för en barnomsorgsplats, en plats på ”hemmet”. Då skulle lönerna behöva vara klart mycket högre och pensionen likaså.
Så det är ju för väl att vi har kommunalskatt, landstingsskatt och statlig skatt. Tur att vi har moms på varorna. På så vis behöver vi inte betala vid det specifika tillfället vad det verkligen kostar.
Undrar hur det skulle se ut i skolan om varje barn betalade en avgift varje dag för att få tillgång till skolan. Undrar hur många som skulle gå då. Eller om lärarlönerna var baserade på hur många som kom och betalde just den dagen och den läraren.
I tider då allting blir dyrare kan jag tycka att våra skattemedel ska gå till det viktigaste. Skola, vård och omsorg. Tandläkare borde helt finnas inom den gruppen. Varför inte att komma i jorden en dag också. Vägar, telefoni också typ. Men sen är jag mer tveksam.
Helt enkelt så att den som vill gå på teater, se fotboll, gå till en förening kan betala vad det kostar.
På så vis skulle våra skattemedel räcka längre även om man sänkte skatten.
Inser att det kanske är svårt att resonera så här. Att vi ska betala vad det verkligen kostar. Kanske rent av helt omöjligt. Men det händer något med det sättet att tänka. Man blir rätt tacksam över att vi har det så bra i vårt land tack vare alla subventioner genom skatten.
Resan jag var med på till Tanzania och Etiopien under sensommaren skapar en viss eftertänksamhet. Där finns det inget givet att man får hjälp till en operation. Har man pengar kan det funka. Men troligen mindre chans utan pengar.
Okej, för den som aldrig besökt ett sjukhus och tex blivit opererad, aldrig haft ett barn på dagis och skola, ännu inte flyttat in till ”hemmet”, ännu inte haft behov av större ingrepp bland sina tänder , kan jag förstå om man möjligen tycker att det är orättvist att betala för allt detta som man aldrig behövt utnyttja. Men kanske man ändå kan vara glad och tacksam ifall det möjligen skulle behövas en liten operation framöver. För då blir det en stor räkning om man skulle betala allt själv.
Däremot kan jag förstå den som ändå känner tveksamhet att, genom sin skatt subventionera arenor, teatrar, opera, föreningar mm mm.
Knepigt sätt att fundera på? Möjligen. Det är ändå värt att fundera lite över. En liten stund i alla fall.
Pedher´s blogg 