
I en tid som präglas allt för ofta av ovisshet är det inte konstigt om vi söker efter visshet.
Visshet ger en inre frid som ger ro inför morgondagens olika utmaningar. Den ger trygghet. Vila. Ett lugn.
Om Tron kan vi läsa följande:
”Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om ting som man inte ser.”
Hebreerbrevet 11:1 SFB15
Den övertygelse vi läser om kan beskrivas som en fast verklig grund. Eller som en garanti och försäkran. Något som blir ett fundament att stå på.
Visshet kan beskrivas som förvissning och dom bevis på någonting.
Sådan är tron. Tron på Gud. Vi ser honom inte. Men vi kan förnimma och uppleva. Det gör att tron blir denna övertygelse och visshet.
Som NUB-bibeln uttrycker det: ”… en visshet om det som ännu inte kan ses”. Det kommer att synas men just nu kan vinintresse se det. Tron ger oss visshet om det.
Nya Levande Bibeln (BSV) beskriver det så här: ”Att tro på Gud innebär att vi litar på att han en dag ska infria vårt hopp och rädda oss för evigt. Vår tro gör oss övertygade om en verklighet som vi ännu inte kan se.” Tron gör att vi litar på det för vi har en inre visshet om det.
Det gör att Tron inte bara är något som vi tror oss vet. Tron blir visshet, starkt hopp, en övertygelse. Ingen hopdiktad saga.
Vår tid behöver mer av trygghet. Där våra liv får känna fasthet. Att uppleva att vårt inre står stadigt även om den yttre omgivningen blåser snålt. Där vår omvärld med krig och nöd ger oss otrygghet får vi vila i en inre övertygelse om att det finns en Gud som har allting i sin hand.
Naivt? Nej, så tänker inte jag. Det är att inse sin egen begränsning och söka sig till det som ger fasthet och framtidstro.
Idag ber vi för riksdagsman: Jonas Andersson (SD)