Månad: februari 2021

Publicerat den

När jag blev helad

Igår skrev jag om mitt möte med Gud. Det var ett försök att beskriva hur jag uppfattade det. Idag tänkte jag berätta om ett särskilt specifikt tillfälle. Då jag blev helad.

När jag var ung hade jag mycket eksem. Det ökade rätt mycket och jag kliade mig oerhört mycket. Jag testade massa olika tips. Det var vapenfett. Det var olika salvor. Mina händer hade stora självsprickor. Kom någon emot dom så gjorde det så grymt ont.

Sömnen blev lidande. Min säng såg inte rolig ut efter att rivande och blödande. Ingen rolig tid. När jag använde kortisonsalvor kunde jag mildra det för en tid. Men i ansiktet var det ju inte så bra att ha dom nära ögonen.

Så en dag. Jag var i en samling där vi bad. Jag bara inte orkade med att riva längre. Jag liksom gav upp på något sätt. Jag bad dom att be för mig. Då kände jag hur en varm ström gick genom min kropp. Så påtagligt starkt.

När man bett för mig satte jag mig på min plats igen. Tittade på mina händer men inget hade hänt. Så jag blev allt lite besviken. Men vad jag då inte visste var att en snabb läkningsprocess hade börjat i min kropp. Så det eksem jag hade haft under många år började försvinna. Och efter en kort tid var all eksem borta.

Sen dess har jag aldrig haft eksem.

Det mötet kommer jag aldrig att glömma. Ett möte som fick stor betydelse för mig för lång tid.

Andra gånger är det av mer stillsam karaktär men lika mycket sanning i närvaro.

Publicerat den

Mitt möte med Gud

Hur möter man Gud? Hur går det till att träffa honom? Går det att träffa honom? Finns han verkligen så att det går att träffa på honom?

Hur möter du Gud? Hur går det till? Vad händer? Hur upplever du det? Vad blir din erfarenhet?

Skulle du vilja dela med dig av det kan du få gästblogga hos mig.

För mig har ett möte med Gud varit ett inre samtal med honom. Det har varit en varm beröring. Berört mina känslor. Men också rent förståndsmässigt. En påtaglig närhet som kanske är svår att beskriva. Men den är där.

Det kan också varit genom en person. Att den känner sig manad att ge en tanke som den tror är från Gud. Och när jag fått den har den stämt in på min situation och mitt behov av ledning på något sätt.

Vid några tillfällen har det varit med ett helande som resultat.

Men det mest tydliga för mig är en närhet. Fast Gud inte syns så finns han där på något förunderligt sätt.

Det har inneburit en vägledning. Det har inneburit tröst. Glädje. Kraft. Möjlighet. Förlåtelse. Så för mig har mötet med Gud alltid en god eftersmak.

Hur möter man Gud då? Genom att i sin bön och tanke närmare sig honom. Löftet i bibeln säger att då möter han oss. Detta närmande kan man göra i kyrkan. Men också precis där du är. För han är bara en bön och tanke bort. Det är det stora med honom. För honom är det inte platsen som är viktigast. Det är din och min inställning och öppenhet.

Publicerat den

Att reflektera

Att reflektera…. har många bottnar.

Å ena sidan handlar det om att reflektera över något. Alltså att tänka igenom vad något kan betyda. Eller vad resultatet blev av ett tidigare beslut eller händelse.

Ibland upplever jag att det allt för ofta är fokus på beslutet och att alltid vara i en rörelse framåt. Att fånga upp erfarenheter och lära av hur det gick är inte så intressant. Inte heller se konsekvensen av sitt beslut.

Jag tror att reflektion behövs. För att just lära av historien in i en ny tid.

Å andra sidan handlar det om att reflektera något. Som en spegel reflekterar ljuset. Att förmedla något vidare. Som en reflex. I mörkret blir man synlig.

Gud har valt att ibland visa sig genom att reflektera sig i oss. Det är stor nåd. Genom att man ser honom genom oss på ett förunderligt sätt.

Andra gånger misslyckas det på grund av att vi inte blir möjliga som reflektorer. Som en reflex som blivit smutsig.

Ett annat sätt att reflektera över just att reflektera är att det avspeglar något. Avspegla. Alltså att tex våra liv avspeglar något som vi blivit påverkade av. I närtid eller för länge sedan. Så en fundering kan vara, vad avspeglas genom mig? Dig? Vad återger dit liv?

Kanske något att reflektera över idag.

Publicerat den

När andra gör dig illa…

Läste ett bra inlägg på det sociala mediet:

”När andra gör dig illa visar det bara vem de är, inte vem du är. Ta det inte personligt. ”

Jesper Caron

Detta är så sant och så viktigt men så svårt.

Somliga skulle nog säga att ”hur svårt kan det va?” Och med det mena att det är väl bara att ruska av sig det. Nu är det ju inte så lätt när det krupit in under kläderna och lagts sig hårt om bröstet.

Att inte det ta det personligt är lättare sagt än gjort. Den som varit med om det vet precis.

Därför blir denna sanning så viktig hur svårt den än är att förverkliga.

Första insikten är att inse att det inte visar vem du är. För du är bättre än så. Här kan en uppmuntran från någon annan ge dig stöd. Att höra hur gott andra ser på oss visar mer på vilka vi är än dom som gör oss illa.

Andra insikten är att det den gör som gör dig illa vänder tillbaka till den som gjorde det. Förr eller senare. Man behöver inte vara domaren själv.

Om vi inte släpper det kommer det att låsa oss själva för lång tid framöver. För den som gjort oss illa har allt för ofta inte insikten att inse vad den bör göra. Att just be om förlåtelse. Då är det bättre att förlåta ändå. Det gör oss fria. Så förlåt i dens ställe. Du vinner på det. Och jag vet att det funkar.

Så att inte ta det personligt är rätt viktigt. Att inse att problemet ligger mer på dom än på oss är ett sätt att släppa det.

Det är inte okej att göra andra illa. Varken fysiskt eller psykiskt. Varken med slag eller ord. Säger det igen. Det är inte okej. Men bestäm dig för att släppa det bakom dig. Gå vidare om det finns läge för det.

Jag tror att vi kan bestämma oss för hur vi frambär vår tanke. Är vi rädd om frukten som kommer efter det är vi mer benägna att föra det samtalet på ett bra sätt.

Publicerat den

Jesus För Världen

Satt och lyssnade på en gudstjänst från Björka Säby. Maria sjunger psalmen ”Jesus för världen givit sitt liv”. En vacker psalm. Jag brukar notera sådana gamla sånger jag ”drabbas” av. Förr eller senare passar dom för att sjungas till en predikan eller samling.

Tänka att Jesus är För välden. Han är inte emot den. Lek med ord? Nej, långt därifrån. Han är verkligen För den. Han vill den väl. Men han är också för den. Till för den alltså. Så var det tänkt från början. Jesus och världen hör ihop liksom.

I sin förlängning innebär det att han är För dig, inte emot dig. Han är till för dig. Så var det tänkt från början. Du och Jesus hör liksom ihop.

Ibland kan det vara så att känslan säger något annat. Men den känslan spelar ett spratt. Jesus är verkligen för dig. Vill sig väl. Tro inget annat.

Aldrig har någon älskat som han. Tänk, ingen har älskat dig så mycket som han. Kanske känner du dig mindre älskad just nu. Kanske saknar du kärleken. Glöm aldrig att Han älskar dig så fantastiskt mycket och högt.

Ibland kan det vara svårt att veta hur man ska leva. Tänk att han kan bistå oss i det också.

Till sist säger sången: Låt mig då, Herre, vara ditt barn. Kanske kan det få bli dagens bön.

Ytterst gav Han sitt liv för dig. Det är kärlek det.

Kanske kan den här psalmen få uppmuntra sin dag. Både från ditt perspektiv till honom. Och Hans perspektiv till dig. Vill du lyssna till den? Carola är en av många som sjungit den. Tryck här så kommer du till den.

Jesus för världen givit sitt liv:
öppnade ögon, Herre, mig giv.
Mig att förlossa offrar han sig,
då han på korset dör ock för mig.

O vilken kärlek, underbar, sann!
Aldrig har någon älskat som han.
Frälst genom honom, lycklig och fri,
vill jag hans egen evigt nu bli.

Låt mig då, Herre, vara ditt barn.
Lös mig från alla frestarens garn.
Lär mig att leva, leva för dig,
glad i din kärlek, offrande mig.

Lina Sandell-Berg 1889

Publicerat den

Förnöjsamhet

Förnöjsamhet – visst låter det så gott. Förnöjsamhet.

Ordet talar om att vara anspråkslös, att vara nöjd med litet, att vara förnöjd och glad. Men också belåten och tillfreds.

Att vara förnöjd är ett välbefinnande som gör gott med oss. Jag tänker att det är väldigt lyckat om vi kan vara det i allt. Men kanske är det allt för ofta vi inte är det till fullo.

Då tänker jag att vi behöver fokusera oss på det som vi är förnöjda i. Så får det ta mer plats inom oss. Det mindre goda finns där men får inte för mycket av vår uppmärksamhet.

Förnöjsamhet. Att vara tillfreds med det som är och händer ger en inre frid.

Jag tänker också att när livet kan levas på ett enklare sätt inträder denna känsla. Vi kräver inte massa nya prylar. Vi är anspråkslösa. Måste inte ha det senaste. Vi kanske till och med är nöjda med det lilla.

Att sträva mot förnöjsamhet gör något bra med oss. Åt det hållet vill jag vända mig till.

Publicerat den

Det kan vara svårt att ladda ner dagen….

Söndagsmornar brukar vara bra tillfällen att läsa ikapp tidningen Dagen jag har som e-tidning . Så även i söndags. Jag började trycka på alla dagar jag missat denna period. (Det var väl många ). Så händer detta….

Nu berodde det inte på Dagens tjänst. Mer att jag försökte ladda ner många tidningar samtidigt och att min uppkoppling var nog lite seg.

Men det blev en bra bild på hur det kan vara. När man vaknar på morgonen och känner att det är lite tungt att ta sig in i dagen på något sätt. Då kan det kännas typ så att det är svårt att ladda ner dagen. Eller ladda sig själv in i den. Kanske är det vad dagen ska innehålla som påverkar eller något i gårdagen som hänger kvar.

Ibland kanske man laddar ner för många dagar i den som nu kommer. Många dagars innehåll som blir väl tungt att ta in. Man bekymrar sig kanske i onödan. Så blir den dag som inne är belastad av dagar som ännu inte finns. Likaså kommer bekymmer som inte finns sätta käppar i hjulet. Helt i onödan. För dom kanske till och med aldrig kommer att finnas. Även om vi tror det.

När jag hade laddat ner alla tidningar så läste jag bara en åt gången. Klart bättre val än att försöka ta alla samtidigt. Och kanske är det just så vi bör leva livet. Att ta en dag i taget. Inte ta alla dagar ihop och försöka leva dom samtidigt. Kanske är det som blir vårt misstag allt för ofta. Av någon anledning tror vi att vägen är ”alla på en gång”. Tänk att våga leva en dag i taget.

Om nu dagen tar lite extra lång tid att ladda ner kanske man ska stanna upp en stund. Låt den ladda klart. För det är inte förrän då man kan göra det bästa av den. Det är då den kommer till sin rätt. Kanske helt enkelt inte blir möjlig, helt och hållet, förrän då.

Så kanske det finns en lärdom i att ladda ner en dag i taget. Låta den ta sin tid. Låt dom kommande dagarna bära sina egna bekymmer.

”Bekymra er alltså inte för morgondagen, för morgondagen bär sitt eget bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.”
‭‭Matteusevangeliet‬ ‭6:34‬ ‭SFB15‬‬

”Oroa er alltså inte för morgondagen, utan lös problemen den dag de dyker upp. En dags bekymmer räcker mer än väl.”
‭‭Matteus‬ ‭6:34‬ ‭NUB‬‬

En vers i två översättningar. Men så sann. Låt varje dag vara dag här och nu. Nästa dag kommer. När den dagens tid är. S

Publicerat den

”Om du inte säger som det är kan jag inte hjälpa dig.”

För länge sedan skrev jag om att se sanningen i vitögat. Jag började då så här:

I söndags lyssnade jag till Sara Hökpers i svenska kyrkan. Hon berättade om hur det var som barn när hon gick till sin mamma när det var något som var problematiskt. Hon kanske inte riktigt berättade vart skon klämde. Då sa hennes mamma: ”Om du inte säger som det är kan jag inte hjälpa dig.”

Läs gärna hela den bloggen

Kanske är det så också i våra böner till Gud.

Vi får komma till Gud med det vi har. Hur det än är. Och det gör något med oss när vi säger det till honom. Vi behöver inte försköna något. Inte förstärka. Bara säga som det är. Först då kan han hjälpa.

Han som ser i det fördolda ser när våra böners ord stämmer överens med våra livsbehov. Orden får genklang i vår innersta resonansbotten. Orden blir inte fake news. Orden blir det verkliga. Då ser han att bönen är vår ärliga längtan.

Dina böneord blir verkliga när du hör fig själv säga dom. Då blir det inte bara en flyende tanke. Det blir på riktigt. Du blir ett med din bön.

”Om du inte säger som det är kan jag inte hjälpa dig.” Undrar jag om inte det är en god inkörsport nästa gång du närmar dig Gud i bön.

Publicerat den

Kan man störa Gud?


För länge sedan såg jag en rubrik i tidningen dagen. Artikeln handlade om Gert Fylking. Rubriken lät ”Jag get vet inte när jag störde Gud senast”

Ganska ofta möter jag också kommentaren Du som ber kan väl be för mig, min situation eller liknande. Man menar sig nog inte tro på Gud men den som gör det kan väl be. På något sätt säger det väl att djupt där inne finns det en tro på något större som skulle möjligen kunna förändra situationen. Men man vill inte ta kontakten själv av någon anledning.

Inför livets slut tror jag dom allra flesta funderar på Gud på något sätt. Vad händer efter döden? Finns det en himmel? Frågor som ingen kan bevisa men vilar i tron på något. Och hur många som där i slutet tar kontakt med Gud har jag ingen aning om. Men jag tror att rätt många gör det.

I olika skeenden i livet går man till kyrkan. Dop, vigsel, begravning är några exempel. Många konfirmeras. Varför gör man allt detta om man inte på något sätt har ett positivt förhållande till Gud inom sig? För kanske är det ändå så att vi brukar försöka ha en kontakt med Gud.

Så på ett sätt tror jag att alla mer eller mindre har en tro på att Gud finns. När sökte du upp honom senast?

Man kan undra om man kan störa Gud? Det står i Bibeln att han alltid är närvarande och aldrig sover. Det står att han ständigt låter sina ögon svepa över jorden. Han skulle kunna uppfattas att ha rätt mycket att göra. Samtidigt hör han varje suck från dig och mig. Mitt i allt detta kan ingen påstå att han utstrålar att inte ha tid med dig och mig. När han skulle dra sig undan med sina lärjungar kom det folk. Inte sa han då att han inte hade tid. Nej, han hjälpte dom med sina behov.

Jag brukar vilja låta min kontorsdörr stå öppen på jobbet. Jag vill signalera att jag är tillgänglig. Och när jag behöver egentid så stänger jag dörren. Gud jag ingen dörr han stänger. Han har alltid en öppen väg till sig.

Nej, du stör aldrig Gud. Snarare är Han en vän som faktiskt älskar när vi människor tar kontakt med honom. Även när det mer sällan som vi något enstaka möte vid dop eller vigsel. Snarare efterfrågar han tätare kontakt. 

I djupet i oss människor är evigheten lagd. På det sätter att det andliga finns där. Där i djupet finns något av Gud. Ibland gör detta ”något” sig påmind när vi låter det komma upp till ytan. Låt det då blomma ut till något medvetet. Det gör dig gott. Inget farligt med det. Snarare tvärt om. Det är det mest naturliga vi kan uppleva. 

Så, kan man störa Gud? Absolut inte. Han har tid för dig.

Publicerat den

Idisslar på ett par versar (3)

”Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Far, ska ge er vishetens och uppenbarelsens Ande så att ni får en rätt kunskap om honom. Jag ber att era hjärtans ögon ska få ljus så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till, hur rikt och härligt hans arv är bland de heliga och hur oerhört stor hans makt är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft har varit verksam.” Ef 1:17-19
‭‭Efesierbrevet‬ ‭1:17-19‬ ‭SFB15‬‬

Kärnbibeln som ger flera möjliga översättningar och förklaringar säger så här:

”Hur enorm (omätbar, obegränsad, överlägsen) hans styrka (makt) är i oss som tror, i enlighet med den verksamma (operativa) styrkan av hans (manifesterade) makt.” ‭‭Efesierbrevet‬ ‭1:19‬ ‭SKB‬‬

Guds kraft är omätbar, obegränsad, överlägsen. Det tål att låta det sjunka in hos oss. Det är till den vi sätter vår tillit och vårt hopp. Denna kraft jämförs med den kraft som uppväckte Jesus från det döda. Inte illa liksom.

Denna kraft är i verksamhet hos den som tror. Kanske behöver vi stanna upp och begrunda det. Jag tror inte att det per automatik är framgång bara för att man är troende liksom. Utan inser att denna kraft inte alltid är tydlig för oss. Men kanske skulle denna vers få befrukta oss, vår tro, vår tillit, vår handling. För den finns där. I oss som tror. Denna operativa kraft. I sig finns förmågan. I sig finns möjligheten. Gud hjälpe oss att släppa loss denna kraft. Släppa fram den att verka.

Min bön blir ….

🙏 Herre, hjälp mig att släppa fram denna kraft i mitt liv. Tack för att du Herre utrustar oss. Ber sig herre att den kraften skall få börja verka mer och mer i våra liv. Amen