Jag sitter hos ortopeden för nya ilägg i skorna.
Jag kommer ihåg första gången jag var och undersökte mina fötter. Domen var plattfot. Hälbekymren jag hade relaterades till det. Minns så väl när man visade mig hur det skulle kännas i trampet. Jag fick ilägg och det var som att gå på moln. Vilken förändring det var.
En annan gång jag minns som gjorde en stor skillnad det var när jag fick glasögon för första gången. Det var inte bara det att jag såg vägskyltarna mycket tidigare. Färgerna blev så mycket klarare. Jag minns att jag tänkte ”vad mycket jag gått miste om”. Alltså, jag hade gått så länge och inte haft rätt bild. Jag var inte kalibrerad med dom rätta färgerna på något sätt. Vi närsynta får ju lite av en gråare syn på färgerna pga vår närsynthet. I alla fall jag. När jag upptäckte det kände jag mig lite lurad på konfekten typ.
Kanske är det likadant i livet. Vi tappar hållningen och får en felbild på nyanserna. Vår syn på omgivningen blir knepig för vår referensbild är kanske lite gammal och suddig. Så dömer vi så lätt varandra. När vi kalibreras till att få en mer relevant bild av den verklighet vi lever i just nu blir det mer sanningsenligt. Vår hållning blir bättre. Hur vi förhåller oss till varandra tex förbättras.
Det kan vara rätt mycket som påverkar oss. Både ”politisk korrekthet” men också andras påtryckning. Det kan vara vår egen självbild som ställer till det. Jag för min del tänker mig att vi behöver spegla detta på ett djupare plan. För mig sker det i min relation med Gud. Han värderar oss utifrån den vi är och inte det vi gör i första hand.
Att kalibrera sig mot en bättre källa är något bra. Hitta den rätta källan för det. Man får bättre hållning och ser omvärlden i rätt färgperspektiv.